Döden för svenska skolan

Sex av tio lärare svarar att det antingen har skett nedskärningar under 2023, eller att det kommer att ske under nästa år. Så gott som varenda lärare uppger att nedskärningarna leder till ökad stress och ökad arbetsbelastning.

– En orsak till lärarnas stress är att barn och elever inte får den undervisning och det stöd de har rätt till. Här och nu drabbas lärare, barn och elever när man sparar på skola och förskola, men i förlängningen slår detta mot hela Sveriges framtid. Det ser våra medlemmar, och frustrationen de känner är enorm, säger Åsa Fahlén tidigare förbundsordförande.

I rapporten ges en bild av vad nedskärningarna innebär rent konkret. I skolan handlar det bland annat om minskade möjligheter att sätta in särskilt stöd och köpa in läromedel. Lärare sägs upp eller omplaceras och för över hälften av gymnasielärarna blir undervisningstimmarna fler.

I förskolan blir barngrupperna större, möjligheten att ta in vikarier kringskärs och lärarnas undervisningsuppdrag blir lidande. Förskollärare är även oroliga för att barn ska fara illa av den generella vuxenbristen.

– I historiens ljus kommer politiker som sparar in på skola och utbildning inte att ses som framgångsrika. Det kommer däremot de politiker som vågar satsa på att ge lärare rätt förutsättningar att vara lärare, säger Åsa Fahlén.

Sveriges Lärare kräver:

• Ett tillskott på 28 miljarder kronor. 12 miljarder behövs nu och ytterligare 16 inför 2024.
• Regleringar av kvalitetsfaktorer såsom lärares undervisnings- och planeringstid, minimibemanning, lärartäthet och elev-/barngruppsstorlekar.
• Rätt förutsättningar för lärare att klara sitt kärnuppdrag. Det innebär tillgång till relevanta läromedel, rätt lokaler, stöd till barn som behöver det och en väl utbyggd elevhälsa.
• Extra satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin och en bättre samordning mellan olika instanser.