På affischer stod att hon var terrorist

När Ophelia Tabacon kom hem till Filippinerna från en resa till Sverige möttes hon av en obehaglig upptäckt som kom att förändra hennes liv totalt. I hennes hemstad Cagayan de Oro på ön Mindanao i södra delen av landet hängde affischer och banderoller där hon anklagades för att vara med i gerillan och därmed klassas som terrorist. Kort därefter framkom det att polisen utfärdat en arresteringsorder mot henne.  

– Det var så obehagligt, och dessutom taget helt ur luften, säger Joakim Olsson som är internationell sekreterare på Sveriges Lärare. Han hade arrangerat Ophelias besök i Stockholm och Göteborg där hon föreläste om lärares fackliga kamp i Filippinerna.

– Ophelia är en helt vanlig person, absolut ingen terrorist. Vid tiden för hoten jobbade hon som lärare och var ansvarig för lärarfacket ACT:s regionkontor och vid sidan av jobbet tog hon hand om sina fyra barn, varav ett har ett funktionshinder. Varför skulle hon vilja vara med i gerillan? Och hur i hela friden skulle hon ha hunnit med det?

Fick gå under jorden

Händelsen fick ödesdigra konsekvenser för Ophelia som tvingades att genast gå under jorden och lämna hemtrakten. Beslutet att arrestera henne överklagades av lärarfacket vilka efter en lång och tidskrävande process fick rätt i domstol, så arresteringsordern annullerades. Men trots det lever hon fortfarande gömd och har varken möjlighet att arbeta på fackförbundet eller som lärare. Det skulle röja hennes identitet och var hon befinner sig.

– Faran gör att varken Ophelia eller hennes familj kan leva ett vanligt liv igen. Den som en gång blivit utpekad löper alltid en stor risk att bli mördad exempelvis i ett fingerat rån, berättar Joakim Olsson.

Lärarfacket i Filippinerna driver en ständig kamp för lärarnas frågor och andra viktiga samhällsfrågor. Under pandemin stred de exempelvis för att sjukvårdspersonal skulle få tillräckligt med utrustning för att skydda sig och för att vårda patienter.

– Lärarfacket är en riktig kamporganisation med ett stort samhällsengagemang. Det gör dem till en nagel i ögat på regimen som med alla till buds stående medel vill begränsa deras inflytande. Sedan regeringen har börjat anklaga medlemmarna för terrorism har medlemsantalet gått tillbaka något men de är fortfarande ett av de största fackförbunden i landet, säger Joakim Olsson.

Facklig kamp på liv och död i Filippinerna

På många håll i världen, särskilt i stater med totalitära regimer, driver fackförbund en farlig kamp för medlemmarnas rättigheter. Att vara fackligt aktiv kan i vissa länder vara förenat med livsfara, vilket är fallet i Filippinerna. Facken har begränsade möjligheter att agera och många fackligt aktiva förföljs. Därför har fackföreningsrörelsen slagit larm till FN-organet International Labour organisation, ILO. De har under flera år velat skicka en delegation till landet för att närmare undersöka situationen för fackligt aktiva, men fått avslag. I januari 2023 fick till slut en delegation tillåtelse att åka dit. Den leddes av svensken Thomas Janson som då arbetade på Sveriges representation vid FN i Geneve, och idag är internationell sekreterare på Unionen.

- När vi presenterade vår rapport så fick vi kritik från arméns representant. Man menade att vi inte hade förstått förhållandena i landet och beskyllde ILO-delegationen för att vara kommunister. Det var precis den attityd som vår ILO-delegationen kritiserade Filippinerna för. Om man som fackligt förtroendevald blir beskylld för att vara kommunist innebär det i praktiken att man senare kan utsättas för förföljelse eller till och med bli mördad, säger Thomas Janson.

Thomas Janson betonar att ILO-delegationen inte var oroliga för sin egen säkerhet, men menar att det är ganska anmärkningsvärt att en högt uppsatt myndighetsperson inte drar sig för att fara ut med anklagelser mot en FN-delegation. 

Enligt Thomas Janson verkar det som att ILO-rapportens rekommendationer till stora delar inte genomförts av Filippinernas regering. 

– Framför allt gäller det delar för att skapa en bättre partssamverkan, att garantera resurser till myndigheter som förebygger kränkningar av fackliga rättigheter samt få till stånd en upprättelse för offren för statsmakternas mord och försvinnanden av fackliga företrädare, säger Thomas Janson.

Att saker inte har förändrats till det bättre i Filippinerna bekräftas av generalsekreteraren för lärarfacket ACT, Raymond Basilio.

– Vi utsätts fortfarande för hot, bortföranden och tortyr. Ingen mindre än landets vicepresident Sara Duterte har fortsatt med sina beskyllningar mot ACT. Anledningen är att vi har stött en bussförarstrejk, att vi krävt att regeringen ska bygga fler skolor och anställa fler lärare. En av våra regionala förtroendevalda blev kidnappad och svårt torterad i mars i år. Han är ännu inte återställd från sina skador. Jag själv höll på att bli arresterad i södra delen av landet i september 2023 när jag höll en facklig utbildning. Plötsligt kom det in civilklädd polis och ville föra bort mig. Men jag hade tur, den gången lyckades jag fly, säger generalsekreteraren Raymond Basilio.

Filippinerna bland de 10 sämsta länderna

Varje år presenterar världsfacket ITUC rapporten Global Rights Index som beskriver arbetstagares villkor i olika länder runt om i världen. Där finns också en lista på de 10 länder med de värsta förhållandena.

I Filippinerna, som finns med på listan, bedriver Sveriges Lärare flera utvecklingssamarbeten tillsammans med olika filippinska lärarfackliga organisationer, som kämpar för lärarnas villkor och för rätten att organisera sig i fackföreningar.

Viktigt med stöd från Sveriges Lärare

Sveriges Lärare stödjer fyra lärarorganisationer i Filippinerna varav en är särskilt utsatt för förföljelse. Stödet är möjligt tack vare att Sveriges Lärare avsätter 1,5 procent av medlemsavgiften till internationellt arbete. Vill du själv försvara fackliga rättigheter i världen kan du gå in på Labour Start och skriva upp dig på en protestlista som du vill delta i.