Så arbetar Sveriges Lärare med Agenda 2030

Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 

Sveriges Lärare vill att alla barn och elever ska ha tillgång till en offentligt finansierad utbildning. Skillnaderna i svensk skola är dock stora när det gäller elevernas resultat. Grundskolans kompensatoriska uppdrag har blivit allt tuffare, då skillnaderna mellan olika elevers förutsättningar har vuxit kraftigt. 

Det svenska skolsystemet slår hårdast mot dem som har svagast förutsättningar. Ett exempel är nyinvandrade elever som förväntas nå kunskapsmålen på extremt kort tid samtidigt som lärare har otillräckliga resurser.  

Sveriges Lärare kräver att: 

• Staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet.
• Skolvalet reformeras för att bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten. 
• Staten måste ta sitt ansvar för att det finns tillräckligt med lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade och ämnesbehöriga lärare.
• Skolans möjligheter att ge rätt behöver kraftigt förstärkas. Lärarkårens professionella bedömningar av barns och elevers undervisnings- och stödbehov måste vara av avgörande betydelse för hur stödarbetet sker. 

Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 

En förskola av hög kvalitet väcker barnens lek, kreativitet och livslånga lust att lära. Det är väl belagt att barn som utbildas i förskolan får både bättre studieresultat och hälsa på såväl kort som lång sikt.

En förskola av hög kvalitet ger människor bättre livschanser.

En förskola av hög kvalitet bidrar till en bättre utbildning för barn idag, ett mer likvärdigt utbildningsystem och en ökad jämlikhet och jämställdhet i samhället imorgon.  

Svensk förskola är ett internationellt föredöme, men förskolan lyckas inte ge barnen en likvärdig utbildning. Många förskollärare saknar förutsättningar att bedriva den undervisning som krävs enligt skollagen och läroplanen. Förskolor kämpar mot nedskärningar och förskollärarbrist.

Staten måste ta ett huvudansvar för att skapa en likvärdig förskola av hög kvalitet.  

Många förskollärare har en hög arbetsbelastning, med stora barngrupper, brist på utbildade kollegor, brist på tid för att utveckla sin undervisning samt ökade krav på dokumentation. I en sådan miljö riskerar förskollärare bli sjuka. Faktum är att förskollärare idag är ett av de yrken som har högst sjukskrivningstal.

Sveriges Lärare bedriver påverkansarbete på olika nivåer för att förskollärare ska ha bättre förutsättningar, exempelvis genom lokala avtal, men driver också på för en nationell reglering av förskollärares tid för planering, för- och efterarbete och utveckling av undervisningen.   

Sveriges Lärare kräver att:

• Staten lagstiftar om minimibemanning, förskollärartäthet samt ett maxtak för barngruppers storlek.
• Staten tar ett huvudansvar för förskolans finansiering, resursfördelning och likvärdighet. 
• Alla barn garanteras undervisning av legitimerade förskollärare. 
• Staten ser till att fler förskollärare utbildas. 

Senast 2030 säkerställa att alla kvinnor och män har lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.

Att det finns möjlighet att utveckla sin kompetens även i vuxen ålder är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle, både för den enskilda individen och för samhället som helhet. Den som av olika skäl saknar kunskaper kan genom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) få en andra chans att utvecklas som person och att samtidigt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 

För nyanlända vuxna är kommunal vuxenutbildning för invandrare (SFI) avgörande för att kunna bli en aktiv medlem av samhället genom att arbeta eller studera vidare.  

En stor del av den kommunala vuxenutbildningens utmaningar finns, precis som för andra skolformer, på systemnivå. Problemen handlar bland annat om marknadsorganisering och konkurrensutsättning. Det handlar även om att utbildningens och lärarnas förutsättningar är kraftigt underreglerade.

Dessutom finns det tendenser till att beslut som rör vuxenutbildningen i första hand tar hänsyn till arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning eller att den ses som en tillfällig lösning enbart för att sysselsätta den som står utanför arbetsmarknaden.

Förutom att detta bidrar till ryckighet och kortsiktighet i planering av vuxenutbildningen innebär det att synen på bildningsuppdraget och vuxenutbildningens roll som just utbildning går förlorad.

Vuxenutbildningen måste vara en skolform med stabil resurstilldelning, långsiktiga mål och hög status.

Sveriges lärare kräver att:

• Staten och huvudmän satsar mer på vuxnas lärande och vuxendidaktik.  
• Staten måste ta huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet inom vuxenutbildningen.     
• Det nuvarande systemet med entreprenader inom vuxenutbildningen övergår i kommunal regi och därigenom ersättas med ett långsiktigt hållbart system som präglas av kvalitet, kontinuitet, långsiktighet och trygga anställningar.
• Studerande på Komvux för tillgång till SYV, kurativt och specialpedagogiskt stöd, vilket avlastar lärare och stödjer de studerandes möjligheter att klara sina studier.

Till 2030 väsentligen öka antalet ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständiga arbetsvillkor, och entreprenörskap.

Kommuner och regioner har stora svårigheter att möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Huvudmännen har högst skiftande förutsättningar att erbjuda alla de 18 olika gymnasieprogrammen med alla deras inriktningar. Många elever har inte möjlighet att läsa de utbildningar de önskar. Likvärdigheten brister. 

Yrkesprogrammens attraktionskraft behöver öka så att fler väljer att läsa yrkesprogram. Staten måste via en regional myndighetsstruktur lägga grunden för hur man möter både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Myndigheten ska ha det övergripande ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet och identifiera vilket ungefärligt utbud som bör finnas inom en specifik region och stötta kommunövergripande samarbeten där de anses nödvändiga.

På så vis förstärks både likvärdigheten och långsiktigheten i gymnasieutbildningarnas förutsättningar, vilket i sin tur främjar yrkesprogrammens attraktionskraft.  

Sveriges Lärare kräver att: 

Staten via en regional myndighetsstruktur ansvarar för dimensioneringen av en likvärdig gymnasieutbildning. 

Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.

Sveriges Lärare arbetar aktivt för att bidra till ökad jämställdhet i skolan. Alla elever, oavsett könstillhörighet, ska ha samma möjligheter till lärande och kunna utveckla sin fulla potential. 

Alla barn har rätt att få tillgodogöra sig utbildning av högkvalitet oavsett funktionsvariation, etnisk bakgrund eller utsatt situation.

Nyanlända barn gynnas särskilt av att gå i förskolan, inte minst för sin språkutveckling. Sveriges Lärare vill att flerspråkiga barn ska ha rätt till modersmålsundervisning, men också att socioekonomiskt svaga områden ska ha mer resurser. 

En väl fungerande elevhälsa är avgörande för elevers rätt till stöd utifrån sina behov. Idag saknas tillräckliga resurser för detta på många skolor. Tillgången på speciallärare och specialpedagoger är inte tillräcklig, inte heller likvärdig. Staten måste ta ansvar för att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till. 

Lärarkollektivet måste få ett ökat reellt inflytande över omfattningen av extra anpassningar och tillgången till särskilt stöd i undervisningen. Konsensus råder kring att de tidiga stödinsatserna är de viktigaste. Ändå är det långt ifrån alla som behöver stöd som får det, något som många lärare också vittnar om.

Därför måste lagstiftningen kring krav på konkreta insatser vad gäller särskilt stöd skärpas. Huvudmännen måste ta sitt ansvar genom att ge eleverna deras lagstadgade rätt till stöd. 

Sveriges Lärare kräver att: 

• Lärares, speciallärares och specialpedagogers gemensamma professionella bedömningar av elevers stödbehov ges avgörande betydelse i hur stödarbetet sker i grundskolan. 
• Staten tar ansvar för att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till. 
• Huvudmännen säkerställer att alla skolor har tillgång till en väl utbyggd elevhälsa. 
• Fler speciallärare och specialpedagoger utbildas. 
• Säkerställ flerspråkiga barns rätt till modersmålsundervisning.

Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna.

Alla barn har rätt att få tillgodogöra sig utbildning av högkvalitet oavsett funktionsvariation, etnisk bakgrund eller utsatt situation. En väl fungerande elevhälsa är avgörande för elevers rätt till stöd utifrån sina behov. Idag saknas tillräckliga resurser för detta på många skolor. Tillgången på speciallärare och specialpedagoger är inte tillräcklig, inte heller likvärdig. Staten måste ta ansvar för att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till.   

Sveriges Lärare menar att tidiga insatser är viktiga för att alla elever ska lära sig att läsa, skriva och räkna och har därför länge efterfrågat förbättrade möjligheter att kunna ge alla elever det stöd som de behöver.

Vi arbetar även för rätten till undervisning i modersmål, som är viktig för elevers utveckling i flerspråkighet. 

Att det finns möjlighet att utveckla sin kompetens även i vuxen ålder är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle, både för den enskilda individen och för samhället som helhet.

Den som av olika skäl saknar kunskaper kan genom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) få en andra chans att utvecklas som person och att samtidigt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. För nyanlända vuxna är kommunal vuxenutbildning för invandrare (SFI) avgörande för att kunna bli en aktiv medlem av samhället genom att arbeta eller studera vidare.  

Sveriges lärare kräver att:  

• Staten tar ansvar för att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till. 
• Huvudmännen säkerställer att alla skolor har tillgång till en väl utbyggd elevhälsa.
• Fler speciallärare och specialpedagoger utbildas. 
• Staten och huvudmän satsar mer på vuxnas lärande och vuxendidaktik. 

Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Sveriges Lärares arbete styrs av tydliga värderingar, där mänskliga rättigheter, demokrati och solidaritet är centrala begrepp. Vi ansluter oss till FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och till FN:s barnkonvention. 

Vi anser att ett mångkulturellt samhälle gagnar Sverige. Alla har förmåga att utvecklas och bidra till samhällets utveckling genom sina kunskaper och erfarenheter. 

Sveriges Lärare tar därför avstånd från alla former av kränkningar, diskriminering och segregation, samt verkar för ett jämställt och inkluderande samhälle. 

Vi är en viktig samhällsaktör och är genom vår roll som aktiv arbetsmarknadspart i den svenska partsmodellen viktig för det demokratiska samhällsbygget. All verksamhet som Sveriges Lärare bedriver organiseras på ett sätt som gynnar en demokratisk process. 

Sveriges Lärares arbete bygger på solidaritet inom professionen på arbetsplatsen såväl i Sverige som i världen. Vi visar solidaritet med varandra genom att sluta kollektivavtal som förbättrar våra villkor och ökar det professionella inflytandet. 

En aktuell fråga är den så kallade informationsplikten. Sveriges Lärare tar avstånd från förslaget med informationsplikt därför att en sådan plikt går stick i stäv med alla barns osvikliga rätt tillutbildning och barnets bästa. Det är inte lärares uppdrag att anmäla barn. Vi har myndigheter, både Migrationsverket och polisen, som har det som uppdrag. Det är viktigt för en rättsstat att olika professioner värnar om och är trygga i sina respektive roller. 

Det är viktigt med utbildning om hållbar utveckling av hög kvalitet och det behövs därför att den forskningen utvecklas och tillgodogörs för yrkesverksamma lärare. Enligt styrdokumenten ska det finnas utrymme för att lärare och rektorer att organisera en ämnesöverskridande undervisning om hållbar utveckling men det behövs bevakas lokalt att sådan undervisning får det stipulerade utrymmet.

Sveriges Lärare arbetar för ett jämställt och inkluderande samhälle och ett samhälle som tar avstånd från alla former av kränkningar, diskriminering och segregation. 

Sveriges Lärare arbetar mot förslaget om informationsplikt.  

Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.

Skolan ska vara en lugn säker arbetsplats. Det är viktigt att förskolor och skolor tar ett sammanhållet ansvar för inkluderande lärmiljöer och att lärare som grund i sitt arbete har ett inkluderande förhållningssätt. Detta så att så många barn och elever som möjligt följer med den reguljära undervisningen.

Men för att det ska kunna uppfyllas behöver svensk skola komma till rätta med att arbetsbelastningen är för hög och tillgången till specialpedagoger och speciallärare är för låg.  

Alternativet till ett inkluderande förhållningssätt är att öka omfattningen av särlösningar. Elevers lärande främjas av att undervisningen organiseras utifrån deras individuella behov. Ibland kan detta innebära organisatoriska lösningar utanför den ordinarie undervisningsgruppen. För ett fåtal elever kommer det vara nödvändigt med särlösningar av typen resursskolor.

Att särlösningar ska användas restriktivt beror dels på att de ofta inte är effektive dels på att en alltför stor inriktning på särlösningar kan strida mot funktionsrättsperspektivet.

Exkludering av elever strider mot internationella konventioner som FN:s barnkonvention och funktionsrättskonvention, som Sverige åtagit oss att följa. 

Tillsynsplikten 

Tillsynsplikten innebär att skolpersonal har en skyldighet att skydda barn och elever från att komma till skada, skada andra personer eller skada egendom. Lärare måste kunna känna sig trygga med vad som gäller. Skolan behöver också kunna förklara vad som gäller för elever och vårdnadshavare.  

Trots att tillsynsplikten är ett centralt och tungt ansvar i lärares yrkesutövning så är det inte stadgat i någon lag och saknar en egen definition. Tillsynsplikten anses följa indirekt av föräldrabalken och delvis av brottsbalken, samt ur praxis, vilket är otillräckligt och för otydligt.

Sveriges Lärare kräver att: 

• Lärares, speciallärares och specialpedagogers gemensamma professionella bedömningar av elevers stödbehov ges avgörande betydelse i hur stödarbetet sker i grundskolan. 
• Staten tar ansvar för att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till. 
• Huvudmännen säkerställer att alla skolor har tillgång till en väl utbyggd elevhälsa. 
• Fler speciallärare och specialpedagoger utbildas. 
• Lärares tillsynsplikt definieras i lag. 

Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.

Det är en stor lärarbrist i Sverige och en stor andel som arbetar i skolan är obehöriga lärare. Därför måste lärarutbildningen byggas ut och göras mer attraktiv. 

Ett sätt att göra lärarutbildningen mer attraktiv är att ha nya former av behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar. 

För att fler ska ha möjlighet att läsa vidare till lärare måste stat och huvudmän ge bättre finansiella förutsättningar för studier, exempelvis att blivande lärare får studera medan de arbetar. 

Sveriges Lärare kräver att: 

• Det reguljära studiemedelssystemet är generöst så att det möjliggör studier för så många som möjligt och inte orsakar alltför höga studieskulder. 
• Staten säkerställer att det finns goda studiefinansieringsmöjligheter för de som vill yrkesväxla till läraryrket. Även lösningar som innebär lönearbete i kombination med studier behöver finnas. Samtidigt bör staten i närtid överväga att låta den högre bidragsdelen i studiemedlen gälla för alla som läser till lärare eller förskollärare, inte endast för dem som läser en KPU. 
• Staten låter utreda och ta fram förslag på hur en optimal specialisering, dimensionering och lokalisering av ämneslärarutbildningarna kan se ut. Det kan inkludera hur vissa lärosäten kan ges ansvar för utbildning i volymmässigt små undervisningsämnen samt hur vissa lärosäten ges särskilt ämnesansvar som excellenta centrum i linje med Skolkommissionens förslag, med starka utbildnings- och forskningsmiljöer i utpekade ämnesområden. 
• Staten ser över ersättningssystemet till högskolan för att skapa ökade incitament för lärosätena att utbilda lärare utifrån arbetsmarknadens faktiska behov. 

Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

De kollektivavtal vi förhandlar fram ger rätt till sakligt grundad lön och förbinder arbetsgivare att motverka omotiverade löneskillnader. Vi arbetar för att erfarenhet och kontinuitet ska löna sig. Lärare ska inte behöva byta arbetsgivare för att få en bra löneutvecklingen. 

Våra avtalskrav syftar till att stärka läraryrkets attraktivitet, för att fler ska vilja bli, och fortsätta jobba som, lärare i alla skolformer. 

I avtalsrörelsen driver vi bland annat:

• En uppvärdering och prioritering av lärares löner. Löneläget är för lågt i relation till andra jämförbara yrkesgrupper utifrån ansvar, utbildning, komplexitet. 
• En löneutveckling minst i nivå med den övriga arbetsmarknaden. Lärarkåren behöver få minst den löneutveckling som den privata sektorns parter kom överens om för 2023 och 2024. 
• Att erfarenhet lönar sig. Lönestrukturen behöver tydligare spegla yrkesskicklighet förvärvad genom erfarenhet likväl som meritering. Lärare ska inte behöva byta jobb för att höja lönen. 
• Mindre löneavdrag vid graviditet och sjukfrånvaro. Vi vill att ett lönetillägg vid graviditetspenning införs och att karensavdraget vid sjukfrånvaro tas bort. 

Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.

Sveriges Lärare hävdar att arbetsmiljön, arbetsbelastningen och sjuktalen för lärare och förskollärare måste tas på största allvar. 

I arbetsmiljön ingår fysiska, psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Skolans och förskolans arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstider och arbetsbelastning är viktiga nycklar för att förbättra skolans resultatutveckling, läraryrkets attraktivitet och underlätta kompetensförsörjningen. Dessa områden hör starkt ihop.

I kollektivavtalen kan du läsa mer om vilka överenskommelser som har slutits med arbetsgivarna. 

Sveriges Lärare har tagit fram ett skolanpassat stödmaterial till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Organisatorisk och Social Arbetsmiljö (AFS 2015:4). Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Lärarfacken har genom åren, i rapporter och undersökningar, visat på en oacceptabel situation på alltför många skolor när det gäller hot och våld i skolan. Varje drabbad lärare är en för mycket. 

Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet är en psykisk belastning som påverkar arbetsmiljön och kvaliteten på arbetet negativt. Detta ska arbetsgivaren känna till och förebygga så mycket det bara går. 

Sveriges Lärare kräver att:

• Huvudmän ska genomföra uppdragsdialoger som säkrar verksamhets- och tjänsteplanering samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete.  
• Lagar och kollektivavtal måste säkra förutsättningar för balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Lärares och skolledares kärnuppdrag runt undervisningen måste värnas.