Modersmålsundervisning: en investering, inte ett slöseri

Modersmålsundervisningen i Sverige har länge varit föremål för misstro och politiska utspel. Kritiker har hävdat att en timmes modersmålsundervisning i veckan skulle vara direkt skadligt för integrationen. En del politiker verkar ha sett det som sitt uppdrag att sätta krokben för modersmålsundervisning och framställt den som en stulen timme och slöseri av resurser. Något som rentav hindrar eleverna med annan språkbakgrund att lära sig svenska.

Nu borde vi kunna dra ett streck i den debatten en gång för alla - vågar jag hoppas på det?

Den statliga utredning som nyligen presenterade sina slutsatser visar, föga förvånande, att modersmålsundervisning inte har en negativ inverkan på integration eller elevers kunskapsutveckling. Det är precis tvärtom. Goda kunskaper i modersmålet ger en stark språklig grund, vilket underlättar inlärning av svenska och andra skolämnen. Elever som deltar i modersmålsundervisning presterar ofta bättre i skolan än de som inte gör det.
 
Men det visste vi redan. Att kasta pengar i sjön för att utreda en fråga vars svar redan var känt är minst sagt anmärkningsvärt.

Det är djupt problematiskt att vissa politiska krafter gång på gång försöker underminera modersmålsundervisningen genom att ifrågasätta dess värde. Att utbildningspolitiken formas av populistiska påståenden i stället för av forskning och expertis - med barns och elevers bästa för ögonen. Att tro att barn och elever skulle bli mer integrerade genom att hindras från att utveckla sitt modersmål är en märklig slutsats. Frågan vi borde ställa oss är inte om modersmålsundervisning ska finnas, utan hur vi kan skapa bättre förutsättningar för den.  

Brist på lärare och arbetsvillkor som måste förbättras

Tyvärr finns det i nuläget brister som måste åtgärdas för att säkerställa en likvärdig och högkvalitativ modersmålsundervisning över hela landet. Inte minst krävs det att modersmålslärarna, som spelar en nyckelroll i vårt flerspråkiga Sverige, blir fler och att deras arbetsvillkor förbättras. 

Jag vet att många tvingas arbeta på flera skolor eller för olika arbetsgivare, vilket leder till långa restider och en splittrad arbetssituation. Utöver förbättrade arbetsvillkor driver Sveriges Lärare också frågan om att slopa undantaget från legitimations- och behörighetskraven. Det sistnämnda skulle sända en tydlig signal om att modersmålsundervisning är lika viktig som all annan undervisning. Jag är övertygad om att det skulle leda till ämnets ökade status och att fler utbildade lärare kan rekryteras. 

Modersmålsundervisning – en investering för samhället

Varje skolhuvudman bör se modersmålsundervisning som en investering. Sveriges Lärare uppmanar kommuner som skurit ned på undervisningen att återställa budgeten och ta fasta på den samhällsvinst som modersmålet medför. Att rusta ned modersmålsundervisningen är i längden inte att spara pengar – det är snarare att skjuta sig själv i foten.

I debatten om modersmålens vara och icke-vara och i nedskärningsfarten glömmer de ansvariga bort att flerspråkighet är en tillgång som gynnar inte bara individen, utan även hela vårt samhälle och vår konkurrenskraft.

Det är något som både måste värnas och stärkas - inte försakas. 

Anna Olskog
Förbundsordförande, Sveriges Lärare