På plats i Örebro – vi sörjer och hittar en väg framåt

Närvaro och empati

Mina tankar går också till alla föräldrar och lärare som nu har att skapa lugn och trygghet för barn och elever när de går till sina skolor och förskolor som vanligt. Trots att det inte är som vanligt. Samtidigt som vi lärare kämpar med att själva förstå, möter vi barn och elevers frågor och oro. Den här dagen är skör, men vi lärare gör vårt bästa för att lyssna, ge utrymme för samtal och skapa trygghet.

Idag har jag valt att vara på plats i Örebro. Jag vill visa min och alla Sveriges lärares samhörighet, empati och deltagande med de drabbade och deras anhöriga, med kollegor och med elever. Det känns viktigt och rätt att visa Sveriges Lärares närvaro på plats.

Illdåd svårt att ta in

Någon tar sig in på Risbergska skolan i Örebro med ett skjutvapen och mördar ett tiotal människor och skadeskjuter ett stort antal, varav några livshotande. Kanske växer dödstalet. Ett illdåd som är svårt att ta in. 

Orden: Den dödligaste masskjutningen i svensk historia, fruktansvärt, overkligt, fasansfullt. 

Vi förstår vad som hänt. Vi förstår inte vad som hänt.

Det är svart. Bestörtning och förtvivlan över det som hänt. Sorgens dag i Örebro. Sorgens dag i Sverige. Alldeles särskilt för oss som har vår vardag och vårt arbete i skolan. Från hela världen strömmar kondoleanser in.

Orden: Önskat att vi skulle vara förskonade från detta, bara en tidsfråga innan det skulle hända även i Sverige, Sverige är i chock.

Hur hittar vi en väg framåt?

Är skolor farliga platser? Är vårt samhälle farligt? Kan vi skydda oss mot masskjutningar? Vad bör göras? Polisen behöver utreda händelseförloppet och bakgrunden. Vi måste ha alla detaljer klara för oss för att kunna dra rätt slutsatser. Spekulationer och rykten cirkulerar. Att inte ryckas med, att vara källkritisk och att lyssna på våra myndigheter är extra viktigt i nuläget.

Steg för steg får vi sedan komma fram till vad som kan göras, såväl politiker och myndigheter som arbetsgivare och Sveriges Lärare som facklig organisation. Först sörjer vi och samtalar, begrundar och låter bearbetningen ta den tid den tar. Tids nog förs diskussionen på djupet om hur vi förebygger och hur vi skyddar oss.

Columbine i Colorado 1999, Jokela och Kauhajoki i Finland 2007 och 2008, Uvalde i Texas 2022. Den hemska listan kan göras längre. Och nu det här. Hur hittar vi en väg framåt? Låt frågan hänga i luften, men vila i att vi hittar en väg. 

Orden: Omtanke, kärlek, medkänsla, generositet. 

Kanske kan vi även finna hopp. Ta hand om varandra.

Anna Olskog
Förbundsordförande, Sveriges Lärare