Skolor ska inte drivas i vinstsyfte
Det var inget fel på friskolereformens syfte att skapa alternativ till offentligt drivna skolor. Det var systemets utformning och skolbolagen med vinstsyfte som gjorde att det började gå snett.
Nej, det blev inte som tänkt. Friskolereformen skulle leda till bättre skolresultat, ökad kvalitet och kreativ skaparförmåga. När reformen infördes för över 30 år sedan fanns en förväntan om pedagogisk mångfald, personaldrivna kooperativ och möjlighet att bedriva skola även i liten skala.
Så vitt jag kan se har förhoppningarna långt ifrån infriats. Allt eftersom tiden gått har det småskaliga och idéburna pressats tillbaka av de vinstdrivande skolbolagen. Regelverket har därtill möjliggjort för de vinstdrivna bolagen att plocka russinen ur kakan, snarare än få dem att ta fullt ansvar för skolan som system.
Ojämlikt elevantagningssystem
De vinstdrivande skolornas kontroll över elevantagningen har gjort att bolagen kunnat välja elever – inte ett fritt skolval. Genom att säkra den elevsammansättning som varit mest lönsam så har kostnader kunnat övervältras på resten av skolsystemet.
Även kommunala skolor och icke-vinstdrivande friskolor har påverkats av marknadsmekanismerna. Eftersom varje elev bär med sig sin elevpeng har elever och vårdnadshavare av allt fler börjat ses som kunder. Konkurrensen om ”kundernas” elevpeng har trängt tillbaka kunskapsuppdraget till förmån för leverans av kundservice. Ytterst har detta till och med medfört att en betygsinflation brett ut sig.
Det är därför inte konstigt att utbildningsminister Johan Pehrson gjort en helomvändning av kursen för Liberalerna och nu försöker få regeringen som helhet att stoppa vinstintressets framfart i Skolsverige. Återstår att se om han lyckas.
Det första regeringen borde förändra är elevpengens per capita-ersättning. Det kostar i stort sett lika mycket att bedriva skola oberoende av om klassen är stor eller liten. Incitamentet att det lönar sig bäst att fylla klasserna med så många elever som möjligt, ja det leder så klart inte till en bra skola.
Det andra är att sätta stopp för aktiebolagsformen. Den passar inte för skolverksamhet eftersom aktiebolagslagen anger att syftet med bolag är just bolagets bästa – inte det bästa utifrån samhällsuppdraget.
Vikten av engagemang för lärande
Min uppfattning är att det är hög tid att bestämt stänga dörren för vinstdriften i svensk skola. Men om de vinstdrivna skolorna skulle försvinna, vad händer då med alla elever och lärare vid dessa skolor? Svaret är att de kommunala huvudmännen är skyldiga att träda in. Samma elever som finns i dag måste fortsätta att undervisas och lärarna som gör det finns förhoppningsvis också att tillgå, så visst bör det vara hanterbart.
Särskilt om politiken också ser till att utveckla förutsättningarna för fristående icke-vinstdrivande skolor genom att förbättra de ekonomiska villkoren för det idéburna och småskaliga. Drivkraften för skolor ska inte vara bolagsvinst. Drivkraften ska vara engagemanget för lärande – och i det behövs alla goda krafter som brinner för utbildning.
Anna Olskog, förbundsordförande,
ledare i Vi Lärare #7 2024