Utredningen om en reformerad lärarutbildning

Sveriges Lärare har yttrat sig över utredningsbetänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81).  

Sveriges Lärare välkomnar flera av utredningens förslag och bedömningar samt konstaterar att flera av de förslagna förändringarna har efterfrågats av förbundet. Samtidigt finns det några förslag som är mer problematiska då de innebär en opåkallad och onödig detaljstyrning av lärarutbildningens innehåll. Dessutom lyser en del enligt förbundet viktiga förslag med sin frånvaro i betänkandet.

För Sveriges Lärare är särskilt förslagen om en förstärkt finansiering av utbildningarna helt avgörande för om övriga förändringar ska kunna ge önskad effekt och för om förbundet ska se positivt på huvuddragen i den föreslagna reformen.

Finansieringen behöver dessutom förstärkas ytterligare. Om finansieringsförslagen inte genomförs är risken uppenbar att övriga förslag blir kontraproduktiva, eller till och med direkt skadliga, för Sveriges framtida möjligheter att erbjuda lärarutbildning av hög kvalitet.

Nedan följer ett urval av Sveriges Lärares synpunkter på förslagen.

Sveriges Lärare tillstyrker att

• Skärpta krav på kunskaper i svenska/svenska som andraspråk införs för tillträde till förskollärarutbildning (lägst betyg D), grundlärarutbildning F-3 och 4–6 (lägst betyg C) samt ämneslärarutbildning (lägst betyg C). En viktig förutsättning för tillstyrkandet är dock att utredningens förslag om stärkt finansiering genomförs.
• Skärpta krav i svenska inte ska gälla för yrkeslärarutbildning, KPU och vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) samt utländska lärares vidareutbildning (ULV).
• Satsningen på KPU för forskarutbildade inte förlängs efter 31 december 2026.
• Satsningen vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) som saknar behörighet permanentas och satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning förlängs till och med 2032.
• Lärosätena ska få i uppdrag att gemensamt planera utbudet och dimensioneringen av lärarutbildningarna, liksom föreslagna extra medel för samverkan och samarbete och ämneslärarutbildning i små ämnen.
• I grundlärarutbildningen med inriktning mot F–3 och 4–6 samt ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 och gymnasieskolan ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ökas med 15 högskolepoäng
• I grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem ska det fritidspedagogiska området öka med 15 högskolepoäng.
• I förskollärarutbildningen ska det förskolepedagogiska området utökas med 15 högskolepoäng.
• Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) ska omfatta 45 högskolepoäng (i stället för 60 som i dag).
• Examensmålen uppdateras och blir färre enligt utredningens förslag, med undantag för de skrivningar som rör kognitionsvetenskap och de som är explicit relaterade till vissa metoder.  Tillstyrkandet av förslagen rörande de värdegrundsrelaterade målen görs dock med reservation för vilka ställningstaganden förbundet kommer fram till vad gäller Läroplansutredningens förslag
• Kvalitetsförstärkningar av lärarutbildningarna görs i form av bibehållna takbelopp samt nya och förstärkta ekonomiska prislappar för HTJS- och NTF-områdena, även om förbundet ser behovet av ytterligare förstärkningar (se förslag nedan).

Sveriges Lärare avstyrker att

• Målen för antalet examinerade från lärarutbildningarna avskaffas efter perioden 2025–2028.
• Försöksverksamheten med förkortad KPU (60/75) förlängs till 2030.
• Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) förändras, så som utredningens förslag nu är formulerat.
• Kognitionsvetenskap explicit skrivs fram i examensbeskrivningarna för de olika utbildningarna på det sätt som utredningen föreslår, även om förbundet inte principiellt har några invändningar mot att kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningarna ingår som en viktig del i utbildningarna.
• Det införs explicita skrivningar i examensbeskrivningarna kring att särskilda metoder måste läras ut inom läs- och skrivinlärning, även om förbundet i övrigt inte har några invändningar mot att till exempel ”phonics” ingår som en viktig del inom läs- och skrivinlärning.

Sveriges Lärare föreslår att

• Betyg D ska krävas i kursen Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 för tillträde till utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning fritidshem.
• Regeringen på längre sikt, och med beaktande av konsekvenser för kompetensförsörjningen, bör överväga att införa krav på högre betyg än godkänt i samtliga aktuella undervisningsämnen för behörighet till ämneslärarutbildningen, liksom att kravet på antalet fördjupningskurser som måste ha lästs i ett ämne i gymnasiet harmonieras.
• Regeringen genomför en ordentlig satsning på Komvux i form ökade ekonomiska resurser, satsningar på lärarkåren i skolformen samt en översyn med målet att fasa ut dagens entreprenadsystem.
• Det högre bidraget inom studiemedlen införs för samtliga studenter som genomgår en lärarutbildning i syfte att öka utbildningarnas attraktivitet och minska det prognosticerade studenttappet till följd av skärpta behörighetskrav. Reformen kan till betydande del finansieras av de minskade kostnaderna för reguljära studiemedlen som utredning beräknar, liksom de medel som frigörs om satsningen på KPU för forskarutbildade läggs ned.
• Regeringen och lärosätena genomför en särskild satsning på bättre löneutveckling, villkor och karriärmöjligheter för lärarutbildare i syfte att bidra till lärosätenas kompetensförsörjning och möjligheter att bibehålla och stärka utbildningarnas kvalitet.
• Ett samlat nationellt ramverk för de olika alternativa vägarna till en lärarexamen inrättas i syfte att skapa tydlighet vad gäller regelverk, information, studievägledning med mera för både presumtiva studenter och anordnande lärosäten. Införandet bör föregås av en utvärdering av UKÄ.
• En tydligare reglering om att lärosätena ska ha en struktur för samverkan och samordning kring lärarutbildningarna införs i förordning (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare.
• Regeringen tillsätter en arbetsgrupp med företrädare från lärosätena, lärarprofessionen och forskning med uppdrag att ta fram ett nytt förslag på innehåll i UVK, anpassat till 45 högskolepoäng.
• Ett nationellt råd för lärarutbildningarna inrättas med mandat att strategiskt och långsiktigt hantera frågor om samverkan och samordning om utveckling av innehåll och utbildningsutbud. Sammansättningen av rådet bör utgöras av lärarutbildningarnas primära intressenter, inkluderat student- och professionsföreträdare.
• Ett nytt nationellt avtal mellan staten, lärosätena, huvudmännen och Sveriges Lärare sluts för att reglera bland annat resurstilldelning, placeringar och miniminivåer vad gäller tid för handledaruppdraget samt olika ersättningsfrågor med anledning av VFU.
• Produktivitetsavdraget för högre utbildning avskaffas, att ersättningsbeloppen för idrott och konstnärliga ämnen samt undervisning också höjs samt att regeringen även överväger höja även utbildningsprislappen för VFU i syfte att ytterligare förstärka finansieringen av lärarutbildningarna.

Sveriges Lärares remissvar

Utredningens förslag

Ansvarig utredare: Johan Linder