Förordning om regelverket för det nationella professionsprogrammet för lärare

Sveriges Lärare har yttrat sig över Utbildningsdepartementets remiss av förordning om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare och konsekvensutredning (U2025/00157).

Sveriges Lärare välkomnar att regeringen lyssnat på förbundets tidigare synpunkter och valt att justera förordningen jämfört med Skolverkets förslag. Det gäller särskilt tillförandet av en ytterligare meriteringsnivå.

Det är också mycket positivt att den övergångsregel för lärare med lång yrkeserfarenhet som Skolverket föreslog gällande meriteringsnivå 1 finns kvar i regeringens förslag. Därmed har man tillmötesgått två av de tre krav på förändringar Sveriges Lärare framförde i vårt yttrande över Skolverkets förslag.

Sveriges Lärare noterar också med tillfredställelse att förordningsförslaget betonar att kompetensutveckling inom professionsprogrammet i huvudsak är individuell och att man i konsekvensutredningen lyfter att kompetensutvecklingsinsatser, enligt förarbetena till skollagen, behöver utgå från de enskilda lärarnas behov.

Förbundet har förståelse för att det tredje kravet, tillsättandet av en utredning kring hur programmet ska kopplas ihop med karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet, inte kan hanteras i denna förordning. Att en utredning tillsätts är dock fortfarande angeläget och vi ser fram emot att regeringen återkommer i frågan. 

Sveriges Lärare konstaterar att ett stort ansvar nu åvilar Skolverket att se till att de verkställighetsföreskrifter myndigheten ska besluta om inte sätter onödiga hinder för lärares möjligheter att delta i programmet.

Det finns dock fortfarande behov av ytterligare justeringar av programmet för att det ska kunna få så hög legitimitet som möjligt i lärarkåren. Sveriges Lärare vill därför bland annat att:

• Individens behov av kompetensutveckling skrivs fram tydligare i förordningen när det gäller den nationella strukturen för kompetensutveckling. Individuell kompetensutveckling är precis vad våra medlemmar i första hand efterfrågar. Kompetensutvecklingen måste i hög utsträckning utgå från lärares egna behov och önskemål. Våra undersökningar visar att kompetensutveckling sällan utgår från de enskilda lärarnas egna behov.
• Fler utbildningsområden behöver ingå i professionsprogrammet. Som det nu är formulerat i förordningen riskerar definitionen av vad som kan ingå i meriterande utbildning bli alldeles för snäv. Vissa lärarkategorier riskerar att uteslutas, vilket vore illa för programmets funktion och legitimitet. Som viktiga exempel kan nämnas att förskole- eller fritidshemspedagogik nu inte finns med. Detta behöver ändras.
• Det görs en minskning av kravet på antalet tagna högskolepoäng för meriteringsnivå 1. Förbundet anser att kravet är för högt ställt och kan riskera bli avskräckande för vissa lärarkategorier (och särskilt de lärare som inte arbetat 12 år eller längre i yrket). Det blir därför mycket viktigt att följa upp vilka effekter de satta poängkraven kommer att få för deltagandet i professionsprogrammet och ha beredskap för att kunna justera dessa.
• Legitimerade lärare inom särskilda utbildningsformer (kap.24 i skollagen) måste på sikt omfattas av professionsprogrammet. I nuvarande regelverk (skollagen) kring professionsprogrammet omfattas inte de legitimerade lärare som arbetar inom internationella skolor, särskilda ungdomshem, Kriminalvården, sjukhusskolor och folkhögskola som motsvarar SFI av professionsprogrammet. Det måste ändras så att dessa lärare, som arbetar utifrån de nationella styrdokumenten för skolan, inte hindras i sina möjligheter till utveckling i yrket.

Sveriges lärares remissvar

Regeringens förslag

Sveriges Lärares remissvar över Skolverkets ursprungliga förslag  

Ansvarig utredare: Johan Linder och Patrik Ribe