Inspel till regeringens STEM-strategi
Regeringen arbetar med att ta fram en STEM-strategi som ska spänna över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning. Strategin syftar till att utveckla Sverige som ingenjörsland och få fler att vilja studera STEM-ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på akademisk nivå. Nedan följer Sveriges Lärares inspel till arbetet med nämnda strategi.
Främja likvärdigheten genom reglering av kvalitetsfaktorer.
Skolsystemet dras isär och likvärdigheten minskar. Breda strukturreformer skulle bidra till att stärka förutsättningarna för en kvalitativ undervisning i STEM-ämnena. Skolväsendet behöver en kraftfull återreglering av kvalitetsfaktorer som rör undervisningens basvillkor som tiden för planering, undervisning samt undervisningsgruppernas storlekar/antalet lärare per elev.
Tiden är skolans viktigaste resurs. Mer tid för varje elev samt mer planeringstid gynnar samtliga elever oavsett om de behöver mycket stöd i lärandet eller om de är högpresterande och kräver stimulerande utmaningar.
Prioritera gedigna baskunskaper i STEM tidigt i förskolan och grundskolan.
STEM-ämnena måste ges prioritet redan tidigt i utbildningskedjan. Elevernas dåliga självförtroende och bristande förkunskaper riskerar i annat fall att bidra till att eleverna väljer bort gymnasieprogram som innefattar fördjupning i STEM-ämnena.
Det får i sin tur konsekvenser vid val av högre utbildning. Förskolan kan ge Sverige stora konkurrensfördelar som kunskapsnation. Men det förutsätter att verksamheten ges rätt förutsättningar att stimulera barnens lärande.
Tidig fokus på baskunskaper förutsätter adekvata fortbildningsinsatser
Dimensionera gymnasial utbildning utifrån arbetsmarknadens behov
Skolverket har tagit fram regionala planeringsunderlag för att dimensioneringen av gymnasial utbildning ska utgå arbetsmarknadens behov.
Under de kommande åren måste nämnda reform utvärderas och eventuella justeringar genomföras. Via nämnda dimensioneringsmodell kan man även låta prioritera utbildningar som erbjuder fördjupning i STEM-ämnena.
Det kan handla om antalet platser inom vissa yrkesutbildningar, men även om exempelvis att främja teknikprogrammet. Andelen sökande till både teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har sjunkit de senaste åren.
Timplan för gymnasieskolan
Den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan fungerar inte på det sätt som lagstiftningen avsåg. Eleverna ges inte undervisning i förhållande till deras behov. Skolinspektionens granskningar av den garanterade undervisningstiden pekar på en rad allvarliga problem i huvudmännens hantering av tiden.
Respekten för undervisningstiden upprätthålls inte och arbetet med att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid är mycket bristfälligt. En timplan bör ersätta dagens system med garanterad undervisningstid. En poäng ska garantera en timmes undervisning, 100 poäng ska alltså garantera 100 timmar undervisning.
Öka lärarbehörigheten genom satsningar på lärarutbildningen
Skillnader vad gäller andel lärare med lärarlegitimation varierar kraftigt både mellan kommuner och mellan skolor. Genomsnittssiffrorna nationellt döljer med andra stora skillnader. Kommuner med låg utbildningsnivå måste ha tillgång till legitimerade lärare. Lärarnas behörighet har nämligen en stark koppling till elevernas prestationer i skolan, speciellt inom STEM-ämnena.
Sveriges Lärare anser mot den bakgrunden att det måste vara möjligt och attraktivt att läsa en lärar-eller förskollärarutbildning oavsett var i landet man bor. Samtidigt är det viktigt att lokalisering och dimensionering inte sker på bekostnad av kvaliteten i utbildningarna. Regeringen bör därför låta utreda och ta fram förslag på hur en optimal specialisering, dimensionering och lokalisering av ämneslärarutbildningarna kan se ut.
Stärk STEM-ämnena genom fortbildning
Sveriges Lärare har förhoppningen att professionsprogrammet ska kunna bidra till att bygga upp, stärka och förvalta lärares professionella kunskapsbas. Den nationella strukturen för utbudet av fortbildningsinsatser ska stå som garant för kvalitet.
Lärarna ska nu ges den ämnesorienterade fortbildning som de länge efterfrågat, men inte fått. Inom ramen för nämnda insatser finns stora möjligheter att rusta lärarna som undervisar i STEM-ämnena. Det bör understrykas att den typen av fortbildningsinsatser inte ska vila på kortsiktiga politiska beslut.
Arbeta inkluderande för att skapa intresse för STEM
Samhället behöver givetvis arbeta brett för att skapa intresse för STEM-ämnena inom alla underrepresenterade grupper. Problemet är emellertid mycket komplext. Flickors prestationer i internationella kunskapsmätningar i Sverige varierar men antyder inte att flickor skulle ha svårare i STEM-ämnena än pojkar.
I senaste PISA-mätningen presterar flickor i genomsnitt 8 poäng bättre än pojkar i naturvetenskap. Det är en något högre andel flickor som når minst E i STEM-ämnena i åk 9. Ett arbete med ökad inkludering i STEM-ämnena måste mot denna bakgrund vila på stabil forskning och beprövad erfarenhet och man måste beakta komplexiteten i frågan.