Forsknings- och innovationspolitik
Sveriges Lärare vill se en forsknings- och innovationspolitik som understödjer utvecklingen mot en skola på vetenskaplig grund, förstärker den praktiknära utbildningsvetenskapliga forskningen, skapar en infrastruktur för tillgängliggörande av forskning, förstärker lärarprofessionens röst i forskningen samt ger yrkesverksamma lärare bättre villkor att ta till sig och medverka i forskning.
Sveriges Lärare har lämnat synpunkter på regeringens forsknings- och innovationspolitik, dnr. U2023/01317.
Utbildningen i den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund och det är lärarprofessionens ansvar att förverkliga detta. Men det kräver att lärare får förutsättningar att ta det ansvaret, individuellt och kollegialt.
Det handlar om att se till att alla lärare gått igenom en lärarutbildning som förbereder för att arbeta utifrån en vetenskaplig grund i skolan. En sådan möjliggör för lärare att ta till sig relevant forskning för att utveckla sig som lärare, men också att lärare kan medverka i forskning och, i några fall, själva bedriva forskning.
Staten behöver långsiktigt förstärka resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning, och säkerställa att genererade forskningsmedel kommer den utbildningsvetenskapliga forskningen till del. Sveriges Lärare värnar Skolforskningsinstitutet men konstaterar samtidigt att även om de systematiska sammanställningarna är utmärkta så har man inte så långt som man velat med spridningen.
Skolforskningsinstitutet bör få i uppdrag att ansvara för forskningsspridning generellt. Ytterligare ett tillskott till den praktiknära forskningen blev ULF-projektet som inleddes med en femårig försöksverksamhet från 2016.
Från Sveriges Lärares håll betonar vi vikten av att ULF resulterar i frågeställningar som är relevanta för området. En viktig fråga är också lärares villkor för att medverka i forskning.
Som det är idag så får lärare ofta för lite tid avsatt för att medverka, ibland ingen tid alls. Här bör det bli tydligt att rektor tydligt avsätter tillräckligt med tid inom den forskningsmedverkande lärarens tjänst.
Vi kan också konstatera att de nuvarande tvååriga projekten innebär alldeles för kort tidsrymd för att lärare ska hinna sätta sig in i forskningsproblematiken. Det behövs mer långsiktiga forskningsprojekt.
Det är också uppenbart att forskarutbildade lärare inte tas tillvara på rätt sätt i skolväsendet. Tillgängliggörande och spridning av utbildningsvetenskaplig forskning bör vara något som genomsyrar hela forskningsprocessen och blir en självklar del av en forskares vardag.
Här finns oerhört mycket att göra alltifrån val av forskningsområde, tillgängligt språk, open access till vetenskapliga artiklar, till att lärare görs forskningsförankrade genom att medverka i forskning.
Det här är ett område som snarast skulle behöva en helt egen utredning och inte begränsas till Vetenskapsrådets förslag om nationella plattformar.
Ansvarig utredare: Per Båvner