Skrivelse till skolministern

Införandet av en tioårig grundskola är en omfattande förändring för kommande elever i grundskolan samt för våra medlemmar som undervisar där. Då lagrådsremissen inte berörde, för våra medlemmar, centrala delar i denna reform valde vi att inte ge respons på lagrådsremissen utan väljer i stället att lyfta förbundets hållning genom denna skrivelse.

Behörighet att undervisa i det nya lågstadiet

Av de anställda som läsåret 2023/24 undervisade i förskoleklass hade 30,5 procent en lärarexamen medan 42,0 procent hade en förskollärarexamen. Det innebär att 17,5 procent av de som är verksamma i förskoleklassen är obehöriga. 

Att en så stor andel av de verksamma är obehöriga inverkar negativt på kvalitén i förskoleklassernas verksamhet. Detta problem riskerar att följa med in i den tioåriga grundskolan om inte satsningar görs på att utbilda fler lärare.

Sveriges Lärare anser av dessa skäl att regeringen måste implementera:

• Generösa övergångsregler under en väl tilltagen övergångsperiod gällande dessa lärares behörighet
• Omfattande validering av reell kompetens
• Generösa villkor för deltagande i eventuell kompetensutveckling. 

Förskollärare som idag undervisar i förskoleklass måste få en temporär behörighet att under en övergångsperiod fortsätta att undervisa i den nya årskurs 1. Övergångsperioden måsta vara väl tilltagen, i betänkandet föreslogs fem år för grundskolan, specialskolan och sameskolan samt åtta år för den anpassade grundskolan.

Sveriges Lärare anser att övergångsperioden i stället bör vara 10 år för alla skolformer som omfattas. Under en sådan period har de förskollärare som omfattas möjlighet att läsa in de 30 högskolepoäng som kan ge dem behörighet att fortsätta att undervisa i den nya årskurs 1.

Redan idag har 35 procent av förskollärarna i förskoleklass läst in någon av de befintliga kurserna i läs- och skrivinlärning samt i matematik. Båda på vardera 15 högskolepoäng.

Det finns också förskollärare som har annan kompetens som inhämtats via deltagande i olika kurser, utbildningar och så vidare. Sveriges Lärare anser därför att det är viktigt att regeringen tar initiativ till att denna reella kompetens kan valideras.

Det måste också vara möjligt för de förskollärare som vill att vidareutbilda sig för fortsatt arbete i grundskolan att göra så. Det måste därför skapas organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för detta.

Det är inte acceptabelt att huvudmän och rektorer nekar förskollärare i förskoleklass att gå de utbildningar som krävs. Här måste staten säkerställa att det finns ekonomiska resurser att tillgå för de som vill vidareutbilda sig, till exempel skulle omställningsstudiestödet kunna vara aktuellt.

Möjligheten att vidareutbilda sig som förskollärare för att undervisa de första åren på lågstadiet bör även öppnas upp för de som i dagsläget inte arbetar i förskoleklass utan i förskolan.

De behörighetsgivande utbildningar som diskuterats ovan ger inte förskollärarna i förskoleklassen kompetens att undervisa i hela det nya lågstadiet, det vill säga årskurs 1–4. Även här måste det finnas realistiska möjligheter för individen att läsa in det som behövs i grundskollärarutbildningen för att bli behörig. Det gäller såväl tid som finansiering.

Förskolepedagogikens betydelse

I regeringens lagrådsremiss framträder tydligt bilden av att den nya årskurs 1 i huvudsak ” leder till att skolans traditionella arbetssätt och pedagogik kommer att framträda starkare än vad som i dag är fallet i förskoleklassen”.

Sveriges Lärare instämmer i att svenskt skolväsende måste fokusera mer på tidiga insatser vad gäller läs- och skrivinlärning samt matematik. En välavvägd utformad tioårig grundskola kan fylla denna funktion.

Sveriges Lärare anser samtidigt att dagens förskoleklass fyller en mycket viktig funktion i skolväsendet. Förskoleklassen är en viktig brygga från förskolan till skolan. En ny årskurs 1 i en tioårig grundskola måste därför också fortsättningsvis fylla även denna funktion.

Förskoleklassen styrka ligger i det tydliga mötet mellan förskollärarens och grundskollärarens pedagogik och denna får inte gå förlorad i mötet med våra sexåriga elever.

Kompetensbehov för grundskollärare

Även de lärare som arbetar i dagens lågstadium kommer att vara i behov av kompetensutveckling då de har ringa erfarenhet av att undervisa den nya elevgruppen, sexåringar.

I utredningen En tioårig grundskola - Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33) fanns förslag angående detta. Något som utredningen kallade det Förskolepedagogiska lyftet och som organisatoriskt bygger på det befintliga lärarlyftet.

Sitt förslag angående detta formulerade man på följande sätt:” Insatsen bör genomföras som ett förskolepedagogiskt lyft för lärare och rikta sig till lärare och andra berörda personalgrupper som i dag arbetar i förskoleklassen eller i lågstadiet, och som i sin grundutbildning saknar kompetens gällande förskolans pedagogik och arbetssätt”.

En kompetensutveckling av detta slag skapar dels förutsättningar för att undervisande lärare ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt dels blir det en garant för att förskolepedagogiken fortsätter att ha en viktig roll i den nya årskurs 1.

Ingenting om detta fanns med i regeringens lagrådsremiss men det bör finnas med i propositionen och framför allt så måste det bli verklighet i och med införandet av den tioåriga grundskolan.

Fritidshemmens bemanning

I och med remissvaren på betänkandet, SOU 2021:33, var det flera remissinstanser som uttryckte oro över att de föreslagna förändringarna skulle innebära att bemanningen i fritidshemmen påverkades negativt.

I och med att förskollärare fortbildas till lärare i grundskolan kan deras deltagande i fritidshemmens verksamhet begränsas, dels på grund av att de kommer att vara frånvarande från skolan under tiderna för fortbildningen, dels då deras tjänst kan komma att förändras i och med att de blir lärare i grundskolan och omfattas av andra regleringar av arbetstiden.

Detta ses inte som ett problem av regeringen i lagrådsremissen utan något som kan och ska lösas lokalt. Sveriges Lärares ser ett behov av att dessa eventuella konsekvenser utreds mer grundligt och om det visar sig att problem av denna karaktär kan uppstå säkrar kompetensförsörjningen med hjälp av statliga åtgärder.

Avslutningsvis vill vi framföra att implementeringen av denna reform behöver genomföras på ett bra sätt och med en stor lyhördhet gentemot de yrkesverksamma lärarna och förskollärarna. En så pass stor förändring som detta innebär kräver ett väl organiserat implementeringsarbete ute på skolorna och att det startas upp i god tid innan reformen träder i kraft.

Förbundsordförande Sveriges Lärare: Anna Olskog