Skolverkets förslag för legitimation för lärare och förskollärare med utländsk utbildning

Sveriges Lärare väljer att nedan kommentera några av förslagen i den aktuella remissen.


Sveriges Lärares synpunkter

4.6 Intyg avseende anpassningsperiod

Sveriges Lärare ställer sig tveksamt till att rektor alltid är den som är bäst lämpad att intyga om någon genomgått en anpassningsperiod med tillfredsställande resultat i olika avseenden.

Det finns tyvärr många rektorer som saknar lärarbakgrund och därmed nödvändig pedagogisk insikt och kunskap om vad som utgör god kvalitet i undervisningen. Rektorn får därför med förslaget ett ansvar som den inte alltid kommer kunna axla på ett bra sätt.

4.7 Inget krav på handledning under anpassningsperioden

Sveriges Lärare ställer sig tveksamt till förslaget. Stöd av en erfaren handledare kan vara mycket värdefullt för inte minst en lärare med utländsk lärarutbildning om denne saknar praktisk erfarenhet och kunskap om hur svensk skola och undervisning fungerar.

Samtidigt är det korrekt att lärarbristen utgör ett problem i dag i relation till möjligheten att finna handledare, även om lärarbristen väntas minska mer eller mindre drastiskt kommande år.

Men det är huvudmännens ansvar att se till att göra det attraktivt för erfarna lärare att vara handledare genom att ge goda villkor för uppdraget. Man kan inte bara allmänt hänvisa till lärarbrist om det riskerar få negativa konsekvenser för de lärare i målgruppen som föreskrifterna avser.

4.10 Ny formulering avseende nödvändiga kunskaper i svenska

Sveriges Lärare vill uppmärksamma Skolverket på att kraven på särskild behörighet för flera lärar- och förskollärarutbildningar troligen kommer skärpas som ett resultat av lärarutbildningsutredningens förslag (SOU 2024:81).

Den som antas kommer, om regeringen så beslutar, att behöva ett högre betyg än godkänt (C eller D) i kurs 3 i svenska eller svenska som andraspråk från gymnasiet. I förslaget till föreskrifter nämns endast godkänt resultat på en utbildning i svenska eller kurs eller prov i svenska som motsvarar minst nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, lärande, undervisning och bedömning.  

Skolverkets föreslagna reglering i föreskrift kan därför behöva anpassas när regeringen väl fattat beslut om eventuella skärpta behörighetskrav så att regelverket blir enhetligt när det gäller krav på kunskaper i svenska språket för just lärar- och förskollärarutbildning.

4.12.2 Detaljerade ämnesspecifika krav utgår

Sveriges Lärare ställer sig väldigt tveksamt till förslaget. Förbundet vill framföra att avsaknaden av tydliga ämnesspecifika krav reglerade i föreskrift kan göra det svårare att i praktiken bedöma vad som ska anses utgöra en väsentlig avvikelse.

Det väcker frågor om hur likvärdighet och rättssäkerhet för den enskilde ska kunna säkerställas, liksom hur vi värnar att de lärare med utländsk utbildning som ska bli behöriga för undervisning i svensk skola faktiskt har de kunskaper som är nödvändiga.

Innehållet i olika ämnen skiljer sig ofta avsevärt mellan olika länder, inte minst i utbildningar för de yngre åldrarna. Det kan också påpekas att vissa ämnen, inte minst samhällsorienterande ämnen, har ett innehåll som starkt präglas av den nationella kontexten.

Risken är att bedömningarna kommer skilja sig åt beroende på vem som gör dem och att man i värsta fall i praktiken ställer för låga krav på ämnesdjup och ämnesbredd.  Det gör också att skrivningarna för olika lärarkategorier i den föreslagna bilagan kan vara problematiska.

Förbundet anser därför att Skolverket bör överväga att ompröva detta förslag, liksom skrivningarna i bilagan, och se över hur det kan bli tydligare.

Sveriges Lärares remissvar

Förbundsordförande: Anna Olskog                                                                 

Ansvarig utredarae: Johan Linder

                                          

Frågor & svar