Friskolors drivkraft: samhällsvinst eller företagsvinst?

En analys av olika huvudmäns skolor i den offentliga statistiken

– I friskoledebatten florerar många spekulationer och myter. Vi har genom analys av offentlig statistik från Skolverket och Skolinspektionen undersökt ett antal skillnader mellan olika slags huvudmän i syfte att vederlägga några av myterna, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna Skolors Riksförbund.

Rapporten Friskolors drivkraft: samhällsvinst eller företagsvinst? pekar på ett antal skillnader som faktiskt finns mellan vinstutdelande och icke vinstutdelande grundskolor.

– Det viktiga är att rapporten svart på vitt visar att de icke vinstutdelande skolorna har högre lärartäthet, bättre utbildade lärare och färre elever per skola. Motsatt förhållande gäller för de vinstutdelande friskolorna – där är lärartätheten lägre, lärarna mindre välutbildade och elevantalet per skola högre. Sällan har detta framkommit så tydligt som i just denna rapport, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

För valfrihet – men mot vinstintresse

– Dessa fakta visar att det behövs en ny friskolereform som tillvaratar och stödjer de mervärden som idéburna skolor bidrar med. Vi vet sedan länge att svenska folket är för friskolereformens valfrihet men mot vinstintresset i skolan, avslutar Håkan Wiclander.

Undersökningens fem viktigaste punkter

1. Lärartäthet. Icke vinstutdelande skolor har generellt sett ett mindre antal elever och högre lärartäthet i jämförelse med både vinstutdelande och kommunala skolor. Exempelvis har vinstutdelande skolor i genomsnitt 1,5 elever fler elever per lärare i både årskurs 6 och 9, och i årskurs 6 hade kommunala skolor 0,6 fler elever per lärare än icke vinstutdelande.
2. Lärarnas utbildningsnivå. Kommunala skolor har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 86 procent i årskurs 6 och 84 procent i årskurs 9. Icke vinstutdelande skolor har en något högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 80 procent i årskurs 6, i jämförelse med vinstutdelande skolor där andelen uppgick till 77 procent.
3. Antal elever per skola. Icke vinstutdelande skolor har färre antal elever i jämförelse med både vinstutdelande skolor och kommunala skolor. Vinstutdelande skolor har i genomsnitt över 120 elever fler än icke vinstutdelande i årskurs 6 och över 90 fler elever i årskurs 9. I årskurs 6 har vinstutdelande skolor ett större elevantal än kommunala skolor. I årskurs 9 har däremot kommunala skolor det största genomsnittliga elevantalet.
4. Regionalpolitisk funktion. Av alla landsbygdskommuner i årskurs 6 har icke vinstutdelande skolor representation i 35 procent av kommunerna. Motsvarande andel för vinstutdelande skolor var 17 procent.
5. Socioekonomisk fördelning. Av vinstutdelande skolor i årskurs 9 är 70 procent belägna i socioekonomiskt goda eller mycket goda områden. Motsvarande andel för icke vinstutdelande skolor är 63 procent respektive 56 procent för kommunala skolor.