Lärarledd digitalisering
Den teknologiska utvecklingen går rasande fort. Vilka förutsättningar och villkor har lärare och förskollärare när det gäller digitalisering, och hur ser de på användningen av AI?
Vi har undersökt hur lärare och förskollärare ser på användningen av digitalisering och artificiell intelligens (AI) i skolväsendet. Resultaten presenteras i rapporten "Lärarledd digitalisering? Möjligheter och förbehåll på tröskeln till ett nytt AI-landskap".
Resultatet visar att lärare intar en avvaktande hållning till AI. Många minns tidigare digitaliseringsinvesteringar, beslutade av ivriga huvudmän, som gick fort men fel. Dessutom upplever lärarna en betydande skillnad mellan tillgängliga resurser och behovet av kompetensutveckling samt förbättringar i arbetsmiljön.
Trots utbredd användning av digitala verktyg rapporterar endast en liten andel lärare att deras digitala arbetsmiljö ingår i skyddsronder, eller att riskbedömningar genomförs i samband med uppdateringar av digitala system. Hälften av lärarna anger att det saknas adekvata rutiner för att introducera nyanställda i den digitala miljön.
Skolorna kämpar fortfarande med att tillgodose behovet av kunskap och resurser för att effektivt navigera i det digitala landskapet. Många lärare uttrycker oro över att elever använder AI för att fuska och att skolledningar samt huvudmän gör ogenomtänkta investeringar i AI-system som inte förbättrar undervisningens kvalitet.
Rapporten visar att
- Tre av fem lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning använder regelbundet digitala verktyg i undervisningen.
- I förskolan använder nästan alla förskollärare digitala verktyg främst för att dokumentera undervisningen.
- 50 procent av lärarna har inte använt AI i undervisningen, endast fem procent har använt AI i hög utsträckning.
- 49 procent av lärarna ser fördelar med AI i undervisningen och att de kan effektivisera administrativa uppgifter.
- 36 procent svarar att det kan öka elevernas engagemang, men tror mindre på att AI kan individanpassa undervisningen.
- 63 procent av lärarna är oroliga att elever använder AI för att fuska med skolarbetet.
- 57 procent ser risker med ogenomtänkta AI-investeringar och lågkvalitativa AI-genererade läromedel.
"...vi skulle behöva mer info kring ämnet så vi känner oss trygga och på så sätt kunna använda oss av AI på ett bra sätt."
"…inte implementera nya verktyg bara för att de är nya, eller en del av en utveckling man upplever som oundviklig."
Våra krav på lösning
- Regeringen bör tillsätta en kommission med uppdrag att ta fram en forskningsöversikt kring användningen av digitala lärverktyg och AI i undervisningen.
- Skynda långsamt – förskollärare och lärare måste få tid och möjlighet att utforska både etiska och mänskliga dilemman med AI.
- Förbättra kompetens på alla nivåer för effektivare samverkan och arbetsmiljö.
- Ge stöd och support till huvudmän och skolledare för att undvika felaktiga teknikinvesteringar.
- Huvudmän och rektorer måste se till att det genomförs risk- och konsekvensanalyser på lokal nivå vid införande och/eller revidering av digitala lärverktyg.
- Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att närmare granska den digitala arbetsmiljön på landets förskolor och skolor.
- Förstärk finansieringen för att stödja utbildning, samordning, och kvalitetskontroll samt förhindra negativa effekter av snabba AI-investeringar.
"När vi nu står på tröskeln till ett nytt AI-landskap är det helt avgörande att lärarna ges tid och möjlighet att anpassa och utforma AI-verktygen så att de bidrar till en god undervisning."
Om rapporten
Sveriges Lärare undersöker löpande hur medlemmarna har det på jobbet. Denna undersökning genomfördes i februari 2024 gentemot ett representativt bruttourval på cirka 3 500 lärare i förskoleklass, grundskolan, fritidshem, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Svarsfrekvensen var 30 procent.