När kunskaperna brister

Rapporten ”När kunskaperna brister – Lärare om varför elever inte lyckas i skolan” ger bakgrunden till utvecklingen och visar att utslagningen startar tidigt, slår ojämnt och får stora konsekvenser.

– Det är mycket allvarligt att betygsresultaten i årskurs 9 försvagas. Det beror bland annat på att elever som behöver särskilt stöd inte får det, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare. 

Undersökningen visar också att det stöd som ändå ges sätts in för sent. För stora elevgrupper samt brist på tid till för- och efterarbete av undervisningen har också mycket eller ganska stor påverkan. Det anser 67 respektive 69 procent av lärarna i undersökningen. 

– Det som krävs för att bryta utvecklingen är något vi har påpekat många gånger, men som politiker och ansvariga inte vill lyssna på. Det är: mer resurser, ökad likvärdighet – och rätt förutsättningar för lärarna. Det skulle höja elevernas resultat, säger Anna Olskog.

Undersökningens huvudresultat

• Alltför många elever saknar tillräckliga förkunskaper när de börjar en ny årskurs/skolform. Över fyra av tio lärare svarar att hälften eller fler elever hade bristande förkunskaper. Andelen är särskilt hög bland elever som läser yrkesämnen på gymnasiet (närmare 70 procent).
• Sämre nivå på förkunskaper i socioekonomiskt svagare områden. Lärare som  undervisar elever från dessa områden upplever i högre grad otillräckliga förkunskaper jämfört med elever från socioekonomiskt starkare eller genomsnittliga områden.
• Elevernas förkunskaper har blivit sämre över tid. Tre av fyra lärare som varit yrkesverksamma länge upplever att förkunskaperna har försämrats i jämförelse med för 10–15 år sedan.
• Elevernas bristande förkunskaper ger konsekvenser för både undervisning och arbetsmiljö. Lärare behöver ge fler elever extra anpassningar, undervisningen tar längre tid och lärare tvingas lägga undervisningen på för låg nivå i förhållande till kursplan/läroplan. Det orsakar också samvetsstress för lärare som får svårt att både hjälpa de svagaste eleverna och samtidigt kunna utmana de starkaste.
• Förändrade styrdokument eller utökad lovskola är inte lösningen. En majoritet lärare tycker att innehållet i ämnena ligger på en rimlig nivå utifrån elevernas kognitiva utveckling och anser inte att styrdokumenten har för högt ställda krav/betygskriterier. Obligatorisk lovskola kan hjälpa vissa elever att nå gymnasiebehörighet, men lärare anser inte att det är lösningen för elever med stora kunskapsbrister eller hög frånvaro i sina ämnen.
• Tillgången på stöd till elever och andra förutsättningar i undervisningen påverkar elevernas möjligheter. Lärare i alla skolformer och stadium är överens om vad som påverkar mest: bristande tillgång på särskilt stöd till elever som behöver det samt alldeles för stora elevgrupper. Även lärares brist på tid till för- och efterarbete av undervisningen påverkar stort.  

Sveriges Lärares krav i korthet

• Staten måste ta huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet. Den svenska skolan har bristande likvärdighet, med stora skillnader i tillgängliga resurser och tillgång till legitimerade lärare. I vissa delar av landet koncentreras idag elever med liknande behov på samma skolor, vilket leder till större resursbehov på vissa skolor än på andra. De lärare som arbetar på skolor där eleverna har stora behov måste få de  resurser som krävs för att kunna arbeta kompensatoriskt.
• Garantin för tidiga stödinsatser fungerar inte, kartläggnings- och stödmaterialen måste vila på vetenskaplig grund. Trots obligatoriska tester för att tidigt identifiera elever som inte befaras uppfylla kunskapskriterierna sätts inte tillräckliga eller rätt stödinsatser in. Eleverna går vidare i skolsystemet utan den läsförmåga som behövs för att klara följande årskurser och stadier. Kartläggnings- och stödmaterialen behöver ovillkorligen vara baserade på gedigen vetenskaplig grund och inhämtad från relevant forskning. Sveriges Lärare kräver att nuvarande tester ersätts med andra framtagna screeningmaterial som både är mer tidseffektiva och träffsäkra. Särskilt stöd måste sättas in skyndsamt och inte, som nu, sent i grundskolan.
• Reglerna kring extra anpassningar och särskilt stöd måste ses över. Lärarkårens professionella bedömningar ska ligga till grund för extra anpassningar och hur de ska dokumenteras. Lärarkåren ska också bedöma vilket särskilt stöd som ska sättas in och hur det ska organiseras.
• Reglera kvalitetsfaktorer. Lärare måste få rätt förutsättningar att klara sitt kärnuppdrag. Faktorerna undervisningstid, tid för planering, för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och klass-/elevgruppsstorlekar sätter nödvändiga ramar för undervisningen och påverkar lärarnas möjlighet att lära eleverna det som läroplanen föreskriver.