När lärare tystas

Vår undersökning visar att det finns en rädsla att engagera sig fackligt och att attityden till fackligt medlemskap är långt ifrån positiv på arbetsplatserna. En tredjedel av lärarna inom vinstdrivande verksamhet svarar att de antingen inte vågar engagera sig fackligt eller att de är rädda för eventuellt negativa konsekvenser om de skulle engagera sig fackligt.

Motsvarande resultat för lärare som arbetar inom kommunal och inom icke vinstdrivande verksamhet är 24 procent respektive 16 procent. Endast fyra av tio lärare inom vinstdriven verksamhet svarar också att deras arbetsgivares attityd till fackligt medlemskap är positiv och 14 procent svarar att deras attityd är negativ eller mycket negativ.

Det finns flera olika anledningar till att lärare väljer att inte ta upp problem på arbetsplatsen. Fyra av tio lärare inom kommunal och vinstdrivande verksamhet svarar till exempel att det stämmer helt eller delvis att de väljer att inte ta upp problem som finns på arbetsplatsen för att inte framstå som besvärliga. Motsvarande siffra för icke vinstdrivande verksamhet är 22 procent.

Var tionde lärare som arbetar inom vinstdrivande och kommunal verksamhet svarar att det helt stämmer att de känner en rädsla att öppet prata om problem som finns på arbetsplatsen. För lärare inom icke vinstdrivande verksamhet är det endast 3 procent som svarar detta.

En tredjedel av lärarna inom kommunal och vinstdrivande verksamhet svarar att det delvis stämmer att de känner en rädsla att prata öppet om problem. Mer än en femtedel av lärarna inom vinstdrivande verksamhet svarar att de inte kan prata öppet med sin arbetsgivare om att det inte finns tillräcklig tillgång till särskilt stöd för barn/elever. För lärare inom kommunal och icke vinstdrivande verksamhet är motsvarande siffra 17 respektive 9 procent.

Lärare inom vinstdriven verksamhet svarar i högre grad att de inte kan prata öppet om olika arbetsmiljöproblem med sin arbetsgivare om man jämför med lärare inom icke vinstdrivande och kommunal verksamhet.

Det lärare upplever är svårast att prata öppet med sin arbetsgivare om är att inte ha tillräckligt med tid till arbetsuppgifterna och att vara utarbetad. Tre av tio lärare inom vinstdrivande verksamhet och en femtedel av lärarna inom kommunal verksamhet vågar inte säga till sin arbetsgivare att de inte har tillräckligt med tid till arbetsuppgifterna. Var fjärde lärare inom vinstdrivande verksamhet och var fjärde i kommunal verksamhet svarar att det är svårt att prata öppet med sin arbetsgivare om att vara utarbetad.

Inom kommunal och vinstdrivande verksamhet svarar mer än var tionde lärare att de har fått negativa konsekvenser på grund av att de har påtalat brister eller haft synpunkter på verksam­heten. Var femte lärare inom kommunal verksamhet och var fjärde lärare inom vinstdrivande verksamhet svarar att en kollega eller flera kollegor har fått det.

De tre vanligaste bristerna/synpunkterna som lärare har svarat att det handlar om är arbetsbelastning, dåliga förutsättningar att klara sitt uppdrag och missförhållanden i verksamheten. För lärare inom vinstdrivan­de och icke vinstdrivande verksamhet är den vanligaste konsekvensen att man blir tillsagd eller utskälld av arbetsgivaren. Sex av tio lärare inom icke vinstdrivande och sju av tio lärare inom vinstdrivande svarar att de har blivit tillsagda eller utskällda. Bland lärare inom kommunal verksamhet svarar majoriteten att de har fått sämre löneutveckling som konsekvens.

De vanligaste konsekvenserna av att det inte är en öppen kultur på arbetsplatsen är att lärare känner sig stressade, känner oro, överväger att byta arbetsplats eller känner att de ljuger om sin situation. Om man jämför med lärare inom kommunal och icke vinstdrivande verksamhet svarar fler lärare inom vinstdrivande verksamheter att de påverkas negativt på grund av att det inte är en öppen kultur på arbetsplatsen. Mer än hälften, 56 procent, av lärare inom vinstdrivande verksamhet, 48 procent av lärarna i kommunal verksamhet och 43 procent av lärarna inom icke vinstdrivande verksamhet svarar att de känner sig stressade av att det inte är en öppen kultur.

Mer än var tredje lärare inom icke vinstdrivande och kommunal verksamhet och nära hälften av lärarna inom vinstdrivande verksamhet svarar att de har övervägt att byta arbetsplats. Var femte lärare inom vinstdrivande verksamhet svarar dessutom att de vill sluta som lärare på grund av att det inte är en öppen kultur på arbetsplatsen. Motsvarande siffra för lärare inom kommunal och icke vinstdrivande verksamhet är 17 och 13 procent.

Vi ställer en rad krav för att komma till rätta med tysta arbetsplatser och tystnadskultur. Bland annat:

• Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet.
• Utse en tillsynsmyndighet som ska vara ansvarig för att se till att offentligfinansierade verksamhet arbetsgivare lever upp till lagkraven om yttrandefrihet och meddelarfrihet.
• Arbetsmiljöverket måste genomföra en inspektion om politikers arbetsmiljöansvar i kommuner, regioner och fristående verksamheter med fokus på utbildningsväsendets arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och särskilt granska tystnadskulturen.
• Huvudmännen ska särskilt granska att yttrande- och meddelarfriheten efterföljs på varje enhet och säkerställa att alla enheter har god kunskap om grundlagarna. Grundlagar ska värnas – efterlevnaden är central för demokratin.
• Huvudmän måste följa lagen om medbestämmande i arbetslivet. Fackets rätt till inflytande styrs av medbestämmandelagen. Föreningsrätten får inte kränkas. Arbetsgivare får inte missgynna en anställd som utnyttjar sin föreningsfrihet.
• Politiker/huvudmän ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet, centralt och ute på enheterna. Åtgärder ska vidtas när det krävs.