Nedskärningarna fortsätter

En bister lägesbild

Rapporten ”Nedskärningarna fortsätter – Så säkrar vi en stabil finansiering av förskola och skola” bygger på en enkät till Sveriges Lärares drygt 300 lokalföreningar. Där ger de en bister lägesbild från skolans värld. Varsel, omplaceringar och rena uppsägningar sker på bred front över hela landet. Framför allt är det viktiga kringresurser som försvinner, men det förekommer att även lärare sägs upp. 

– Det här är förödande för det svenska skolväsendet. Lärarna sliter och betalar med sin egen hälsa, och på sikt kan vi räkna med en dyr framtidsfaktura. Kvaliteten i verksamheterna sjunker och fler elever riskerar att slås ut, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. 

En överväldigande majoritet, närmare åtta av tio föreningar, menar att resurserna till skola och utbildning inte är tillräckliga för att målen ska kunna mötas. 

– Sveriges Lärare förväntar sig rejäla tillskott till skola och utbildning i regeringens kommande budget. Det är dags för politikerna att göra verkstad av sina fina ord om skolans betydelse. Tidpunkten för vad vi kan tolerera är passerad för länge sen, säger Anna Olskog.

Undersökningens huvudresultat 

• De ekonomiska förutsättningarna för skolan i år är sämre än 2023. Våra lokalföreningar anser att ekonomin i alla verksamheter är sämre i år än vad den var 2023.  

• Det sker personalneddragningar i många kommuner. Antalet lärare minskar, framför allt i grundskola och förskola. Det sparas ännu mer på andra tjänster, framför allt gäller det de elevnära stödtjänsterna.  

• Den huvudsakliga förklaringen till neddragningar är besparingar. För alla verksamheter, utom förskola, är den klart vanligaste förklaringen till neddragningarna ekonomiska besparingar, även om minskade elevtal också påverkar. För förskolans del är mindre elevkullar en vanligare förklaring till neddragningar än direkta ekonomiska besparingar.  

• Resurserna räcker inte för att nå målen. För samtliga skolformer är det en rungande majoritet av de svarande föreningarna som helt eller delvis anser att de ekonomiska resurserna som ställs till verksamhetens förfogande inte räcker för att klara målen. Allra högst andel är det i grundskolan där mer än åtta av tio svarar så.  

Sveriges Lärares förslag i korthet

• Se på utbildning som en investering. För Sveriges långsiktiga tillväxt är det viktigt med en välutbildad befolkning. Grunden läggs. Sparas det  i  förskola och skola minskar de framtida tillväxtmöjligheterna. Därför måste stat och kommun i högre grad se på utbildning som en investering för framtiden än som en kortsiktig budgetregulator. 
• Staten måste ta huvudansvaret för skolsystemet. För ett likvärdigt skolsystem måste staten ta ett större ansvar för skolväsendets styrning, resursfördelning och finansiering. En början vore att sätta en miniminivå hur lite resurser en kommun får lägga.  
• Låt statsbudgeten gå med ett mindre underskott. Den senaste Långtidsutredningen konstaterar att det är rimligt att saldomålet för statsbudgeten ses över och sätts till negativt över en konjunkturcykel. Annars riskerar satsningar på försvar, infrastruktur och klimatanpassningar att tränga ut kostnaderna för välfärden.
• Värdesäkra de generella statsbidragen. Kommunernas kostnader för välfärden ökar med pris- och löneutvecklingen, samt årskullarnas storlek. Därför borde de generella statsbidragen räknas upp med pris- och löneutvecklingen samt den demografiska förändringen. Annars sätts de kommunala budgetarna under press med automatik.
• Konjunkturanpassa de generella statsbidragen. Som komplement till värdesäkringen bör, i linje med vad Långtidsutredningen föreslår, de generella statsbidragen till kommunerna få öka mer vid en konjunkturnedgång och mindre vid en konjunkturuppgång. Då får kommunerna större möjlighet att parera konjunkturväxlingarna.
• Avskaffa eller lätta det kommunala balanskravet. Om inte de generella statsbidragen konjunkturanpassas behöver i stället det kommunala  
  balanskravet avskaffas eller lättas upp. Det är kontraproduktivt att en tillfällig konjunkturnedgång leder till kommunala besparingar som i sin tur förstärker konjunkturnedgången.