Utarbetade med risk för utbrändhet

En rapport om speciallärares och specialpedagogers arbetssituation

Den bild som rapporten ger återspeglar effekterna av de senaste årens nedskärningar i skolan. Resursbristen går som en röd tråd genom respondenternas svar.

I stället för att ägna sig åt specialpedagogik får många speciallärare och speciallärare utföra andra arbetsuppgifter. Det är resultatet när kringpersonal som elevassistenter dras in och tillgången till psykolog och kurator kopplade till elevhälsan ransoneras eller uteblir.

Bristerna i arbetsmiljön ska också ses i ljuset av att ett växande antal elever i varje klass behöver extra anpassningar och särskilt stöd, men att många elever inte får det stöd som lärarna anser att de skulle behöva. Regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd behöver därför ses över. Lagstiftning och regeltillsyn måste skärpas, samtidigt som staten behöver ta ett större finansieringsansvar.

Undersökningens huvudresultat

• Var tredje speciallärare/ specialpedagog anser att de i mycket eller ganska hög utsträckning får göra uppgifter på arbetet som de egentligen inte ska göra enligt deras roll som speciallärare/ specialpedagog.
• Sex av tio lärare svarar att de minst en gång i veckan känner sig tömda/utarbetade i slutet av arbetsdagen. Var fjärde känner sig minst en gång i veckan utarbetad redan innan de går till jobbet. 13 procent känner varje dag att de arbetar för hårt. Nästan var fjärde svarar att de minst en gång i veckan känner att de är på bristningsgränsen till vad de orkar.
• 60 procent av lärarna svarade att de aldrig har varit sjukskrivna på grund av stressrelaterade orsaker kopplade till jobbet. 6 procent svarar att de är eller har varit sjukskrivna de senaste 12 månaderna, 22 procent att de har varit sjukskrivna för mer än 12 månader sedan och 12 procent svarar att de är på väg att bli sjukskrivna.
• 58 procent av de som har varit sjukskrivna har varit det mer än en gång. 56 procent valde att arbeta deltid efter sjukskrivningen och majoriteten svarade att det ledde till minskad stress och/eller arbetsbelastning.
• Tre av tio lärare har en hög risk att bli utbrända, enligt med MBI:s mått för summerad känslomässig utmattning. Denna grupp skiljer sig signifikant åt på flera olika sätt jämfört med lärare som inte har en hög risk (som i denna rapport benämns som övriga).
• Lärare som har en hög risk att bli utbrända svarar i högre utsträckning att de har alldeles för mycket att göra. 63 procent svarar att deras arbete i hög grad innebär en stor arbetsbelastning, det vill säga att de har alldeles för mycket att göra. Motsvarande andel för övriga lärare är 16 procent.
• Majoriteten, 53 procent, av de lärarna som har en hög risk att bli utbrända svarade att de i mycket eller ganska hög utsträckning får göra uppgifter på arbetet som de egentligen inte ska göra enligt deras roll som speciallärare/specialpedagog. Motsvarande andel för de övriga lärarna var 35 procent.
• Lärare som har en hög risk att bli utbrända har i större utsträckning varit sjukskrivna och/eller varit på väg att bli sjukskrivna.
• Det är betydligt färre lärare som har en hög risk att bli utbrända som svarar att det stämmer helt att de har de förutsättningar som behövs för att kunna utföra deras arbetsuppgifter jämfört med övriga. 6 procent av lärarna som har en hög risk att bli utbrända svarar detta jämfört med 22 procent av lärarna i gruppen övriga.
• Nio av tio lärare som har en hög risk att bli utbrända svarar att de minst en dag i veckan känner sig otillräckliga med deras arbetsinsats efter arbetsdagens slut. 44 procent svarar att de känner sig otillräckliga varje dag. För lärare i övriga gruppen är motsvarande andelar 38 och 6 procent.
• Hälften av lärarna som har en hög risk att bli utbrända svarar att de under de senaste månaderna sällan eller aldrig har upplevt att deras arbetsgivare stöttat dem att hantera stressen. Motsvarande andel för övriga är 27 procent.
• Lärarna i övriga gupp svarar i högre utsträckning att deras chef hjälper dem att prioritera. 65 procent av lärarna som har en hög risk att bli utbrända svarar att de för det mesta eller aldrig får hjälp och stöd av deras chef att prioritera i arbetsuppgifter. Motsvarande andel i gruppen övriga är 36 procent.
• Var tionde lärare som har en hög risk att bli utbrända svarar att de varje dag allvarligt överväger att byta yrke. För övriga lärare är motsvarande andel en procent.

Krav från Sveriges Lärare

• Investera i förskolan, fritidshemmen och skolan! Staten måste ta över huvudansvaret för finansiering och resursfördelning för hela skolväsendet för att så också öka skolväsendets kompensatoriska effekt. Det behöver finnas en hållbar personalpolitik där det säkerställs att skolor har tillräcklig bemanning och resurser. Elever som är i behov av särskilt stöd måste få det.
• Klargör speciallärarnas och specialpedagogernas roll och ansvar för att undvika orealistiska förväntningar. Speciallärare och specialpedagoger ska stödja elevers lärande utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och inte få ansvar för andra övergripande uppgifter på skolan. Speciallärare och specialpedagoger måste ges möjlighet att arbeta förebyggande och främjande för att stödja elevernas utveckling och välmående på lång sikt. Ett strukturerat förebyggande arbete i en sammanhållen elevhälsa bidrar inte bara till elevernas framgång utan också till en hållbar arbetsmiljö för specialpedagogerna
• Ge speciallärarna och specialpedagogerna de förutsättningar de behöver. Det råder stor obalans mellan krav och förutsättningar, där lärare inte i tillräcklig utsträckning får använda sin tid och kompetens till det som gynnar barn och elevers lärande. All dokumentation utöver den som de nationella styrdokumenten kräver måste bestämmas av lärarna själva. Speciallärarna och specialpedagogerna behöver få tid för både planering samt för- och efterarbete eftersom det är en förutsättning för att undervisningen ska bli av god kvalitet.
• Arbetsgivaren ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma risker för ohälsa och olycksfall. När det gäller risk för stressrelaterade besvär ska arbetsgivaren genomföra en undersökning av arbetsmiljön för att identifiera faktorer som bidrar till stress, exempelvis arbetsbelastning, otydligt ansvar, eller konflikter. Arbetsgivaren ska varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet för att säkerställa att det bedrivs enligt föreskrifterna och fungerar effektivt.
• Speciallärarna och specialpedagogernas måste vid behov få tillgång till stöd. Allt för många speciallärare och specialpedagoger upplever att de vare sig får stöd från kollegor eller sin chef i den utsträckning de behöver. Skolledaren ska vid behov hjälpa sina medarbetare att strukturera och prioritera arbetsuppgifter samt erbjuda stöd från företagshälsovård vid behov.
• Förbättra de digitala verktygen för samordning och dokumentation. För att förbättra arbetsmiljön för speciallärare och specialpedagoger krävs användarvänliga digitala verktyg som underlättar samordning och dokumentation av skolans stödarbete. Genom att samla information i ett gemensamt system och automatisera viss rapportering kan dubbel-
  arbete minimeras. Skolhuvudmän ska erbjuda administrativt stöd för dokumentation av åtgärdsprogram och stödinsatser.