Förskolan jobbar aktivt för en bättre ljudmiljö

Det är ett ständigt pågående arbete där förskollärare, barnskötare och arbetsgivare uppmärksammar, utvärderar och åtgärdar det som behöver ändras.

Ängen är namnet på förskolans Myrans femårsavdelning. Här går 31 femåringar uppdelade i tre grupper. Som alla femåringar vill de leka och busa men redan från första inskolningen är barnen med på att det är viktigt att tänka på hur man låter.

Förskolläraren Martina Pettersson är arbetsplatsombud och skyddsombud. Hon berättar om ett väl fungerande arbetsmiljöarbete när det gäller ljudnivåer, i stort och smått.

– Vi har lagt in ljuddämpande filt under skåp och hyllor, vi använder mjuka klossar, har mjuka pusselmattor på golven, lägger lekmaterial på rätt ställen. Alla legobitar är sorterade efter färg så att barnen inte ska behöva riva runt i lådorna för att hitta rätt bitar.

Det finns också ljuddämpande tavlor på väggarna och andra anpassningar i lokalerna som är relativt nyrenoverade med material som inte sprider onödigt buller. 

"Den tredje pedagogen"

Martina Pettersson pratar om ”miljön som den tredje pedagogen”. Det är ett begrepp som används inom Reggio Emiliapedagogiken.

– Nu borde vi väl egentligen prata om den åttonde pedagogen eftersom vi är fem förskollärare och två barnskötare här, skämtar hon.

Men det man egentligen menar med begreppet ”den tredje pedagogen” är att barnen själva är den första pedagogen, förskollärarna den andra pedagogen och rummet den tredje. Med det menas att den fysiska miljön har stor betydelse för barns lärande och att det är något man ska ta vara på och utveckla.

Att rummets utformning är viktig kan nog alla som varit i en skola eller en förskola skriva under på. Dålig miljö kan skapa stress, oreda och skrik samtidigt som en bra utformad lokal kan bjuda in till lugn, glädje och koncentration. Det handlar självklart om hur huset är byggt men också om saker som lätt går att ändra på.

Barnen väljer vad de vill göra 

På Ängen jobbar man både i stort och smått.

– Vi arbetar mycket med så kallade ”mötesplatser” där bara några få barn får vara i taget. Det kan vara en mötesplats för magneter, en för bygg och konstruktion, en för lera och en för rita-skriva.

Barnen väljer vad de vill göra genom att sätta sin ”mötesknapp” på en tavla. Är det fullt på en så väljer de någon annan mötesplats. Då kan man förebygga att det blir trängsel och stök.

– Vi bygger också ”rum i rummet”. Vi avdelar de stora rummen med låga hyllor med plexiglas ovanför som ger sikt men dämpar ljudet. Om det ändå blir högt ljud någonstans för att två ljudliga aktiviteter hamnar nära varandra, försöker vi flytta om och ändra så det blir bättre.

Finns tid för reflektion

Varje måndag mellan klockan 7 och 9 har förskollärarna och barnskötarna på avdelningen gemensam tid för reflektion. Det är då de har tid att prata ihop sig och hitta de saker som behöver förbättras. Det handlar om att lösa, följa upp och att utvärdera.

– Vi har en jättebra organisation, och en rektor som ger oss möjligheter att få den här tiden. Det är värdefullt. Vi har också APT med alla fem enheterna som ingår i vårt förskoleområde. Där har vi ibland diskuterat ljud och buller och kunnat dela med oss av goda exempel till varandra, säger Martina Pettersson.