Det här driver Sveriges Lärarstudenter

Vision 

Den investering den enskilde lärarstudenten gör när den genomgår sin utbildning förvaltas väl och den tid som tas i anspråk för utbildningen värderas högt. Antagningskraven är på en sådan nivå att de skapar förutsättningar för att utbildningarna bedrivs på hög nivå och gynnar hög ge-nomströmning. Utbildningarna vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De håller hög kvalitet, är likvärdiga och relevanta, så att de ger oss lärarstudenter de kunskaper och kom-petenser vi behöver för att möta såväl dagens och morgondagens skolväsende, som en yrkeslång kompetensutveckling. Vi har en gedigen grund av både teoretiska kunskaper och praktiska erfa-renheter från skolväsendet så att vi förbereds inför den framtida yrkespraktiken. 

Varje lärosäte som bedriver en lärarutbildning har tillräckligt med finansiering, resurser och kompetens för att utbilda framtidens lärare. I det ingår en harmoniering av professionens behov och utbildning på vetenskaplig grund. Det finns även goda möjligheter för färdigutbildade lärare att forska. Under utbildningens gång möter lärarstudenten kontinuerligt yrkesskickliga och yr-kesverksamma lärare som undervisar utifrån beprövade erfarenhet och arbete på vetenskaplig grund. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är omfattande och antalet disputerade lärar-utbildare är högt. 

Ställningstaganden 

• Sveriges Lärarstudenter tycker att: 
• Förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem ska ges på avancerad nivå. 
• Antalet examensmål för lärarutbildningarna ska ligga i nivå med övriga yrkesexamina. 
• Den utbildningsvetenskapliga kärnan ska reformeras med större betoning på färdigheter som är praktiskt användbart för professionsutövningen 
• Lärarutbildningarna ska genomsyras av såväl allmändidaktik som ämnesdidaktik. 
• Metodik ska genomsyra såväl ämnesstudier som den utbildningsvetenskapliga kärnan. 
• Det ska finnas goda möjligheter att läsa kurser inom programmen under sommaren. 
• Det ska finnas goda möjligheter att tillgodoräkna kurser från andra lärosäten eller utbild-ningar. 
• Lämplighetsprov ska inte användas som urvalsmetod till lärarutbildningarna. 
• Antagningskraven till lärarutbildningarna ska skärpas. 
• Heltidsstudier ska som regel inbegripa minst tio timmar lärarledd undervisning per vecka. 
• Lärarutbildningarna ska koncentreras till färre lärosäten. Kvarvarande lärosäten med lärar-utbildning ska tilldelas ansvar att täcka geografiska områden som förlorat sina lärarutbild-ningar. 
• Möjligheten att använda lokala lärcentra för distansutbildning inom lärarutbildningarna ska utredas med syftet att undersöka hur lärarförsörjningen kan säkras och utbildningskvaliteten kan säkerställas. 
• Lärarutbildningarna ska ge studenterna gedigna kunskaper inom specialpedagogik.
• Den arbetsintegrerade utbildningens utformning ska inte gå ut över utbildningens kvalitet. 
• Lärarutbildningarna ska ha verksamhetsintegrerade inslag där studenterna, utöver VFU:n, får möta yrkesverkligheten kontinuerligt genom hela utbildningen. 
• Man under utbildningen kontinuerligt ska möta yrkesskickliga och yrkesverksamma lärare som undervisar utifrån beprövad erfarenhet och arbete på vetenskaplig grund. 
• Det ska inrättas ett nationellt råd för lärarutbildningarna som säkrar utbildningarnas kvalitet och relevans. 
• En sammanhållen kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik ska vara tillräcklig för att förbereda inför examensarbetet. 
• Lärarutbildningarna har kontinuerliga inslag med adjungerade lärare. 
• Det ska finnas tydliga karriärvägar för lärare som vill forska, exempelvis genom kombinat-ionstjänster där man arbetar deltid som lärare, och forskar på deltid. 

Vision 

Studie- och yrkesvägledarutbildningen är central för att forma framtidens vägledare och säker-ställer att det finns en god försörjning av vägledare som stödjer elever och individer i deras ut-bildnings- och karriärval. Utbildningen är av hög kvalitet, vilar på vetenskaplig grund och har inslag där adjungerade vägledare undervisar. Dessutom har utbildningen en stark koppling till arbetslivet genom återkommande praktiska moment och en verksamhetsförlagd utbildning som knyter samman teori och praktik. 

Lärosätena har tillräcklig finansiering, resurser och kompetens och utbildar därigenom en pro-fessionell och engagerad kår av vägledare. Vägledarstudenterna får genom sin utbildning de kunskaper och kompetenser som behövs för att möta en bredd av individer och för att kunna ut-veckla deras valkompetens. Utbildningen ger en gedigen grund av både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter av karriärteorier och vägledningsmetoder. Det finns dessutom goda möjligheter till vidareutbildning och specialisering, exempelvis genom påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska vara av hög kvalitet, vila på vetenskaplig grund och ha inslag där adjungerade vägledare undervisar. 
• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska ha verksamhetsförlagd utbildning som praktiskt inslag. 
• Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska ge studenterna kompetens att vägleda i en globa-liserad värld. 
• Det ska finnas en påbyggnadsutbildning för studie- och yrkesvägledare på avancerad nivå. 
• Resurser till forskning om studie- och yrkesvägledning stärks. 

Vision 

En viktig del av utbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Genom VFU får vi erfarenheter av hur det är att vara yrkesverksam och vi får använda våra teoretiska kunskaper i praktiska situationer. Den verksamhetsförlagda utbildningen är likvärdig, meningsfull och bi-drar till utvecklingen av den enskildes förmågor. Den håller hög kvalitet, är tillräckligt lång och anpassad till den utbildning man har valt. 

En nyckelperson i den verksamhetsförlagda utbildningen är handledaren. Handledaren är behö-rig, yrkesskicklig och har genomgått en handledarutbildning. Dessutom har handledaren tid och resurser för uppdraget. Det finns goda möjligheter och incitament för att bli handledare och för-utsättningarna för uppdraget är likvärdiga i hela landet. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Reslängden till VFU-platsen inte ska överstiga en timme enkel väg. Där den är längre ska bo-ende tillhandahållas. 
• Merkostnader som studenten får till följd av sin VFU ska ersättas till fullo. 
• Alla ska i god tid innan VFU-periodens start ha fått sin VFU-placering. 
• Alla ska garanteras en VFU-placering i relevant skolform eller arbetsplats och, där det är ak-tuellt, i rätt ämne. 
• VFU ska förläggas så att man möter verksamheter med olika förutsättningar, exempelvis i olika socioekonomiska områden. 
• VFU enbart ska få ske under handledning av en legitimerad och erfaren handledare som har genomgått en handledarutbildning. 
• Handledaren ska få tid avsatt i sin tjänst för uppdraget och skälig ersättning det. 
• Det ska finnas ett nationellt VFU-avtal som sluts mellan lärosätena, huvudmännen, staten och facket. 
• Huvudmännens ansvar för att tillhandahålla VFU-platser ska regleras i lag. 
• Regeringen ska överlåta till lärosätena att avgöra vilken betygsskala som ska tillämpas i sam-band med VFU. 

Vision 

Utbildning är en investering som lönar sig och alla ser högskolestudier som ett möjligt livsval. Studenter på lärosätena har goda möjligheter att genomföra sina studier, oberoende av den en-skildes förutsättningar eller vilken livssituation man befinner sig i. Lärosätena arbetar kontinu-erligt med studenternas arbetsmiljö och inkluderar studenterna i arbetsmiljöarbetet. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Lärosätena ska säkerställa att alla studenter får en god arbetsmiljö. 
• Fribeloppet enbart ska baseras på de veckor som studiemedel tas ut. 
• Studenthälsans uppdrag att arbeta för att främja fysisk och psykisk hälsa för en hållbar studi-etid ska värnas genom förstärkta resurser. 
• Studenthälsan ska möta studenters behov och, där den inte kan fylla behoven, kunna remit-tera till primärvården. 
• Bidragsdelen ska utgöra minst två tredjedelar av studiemedlet. 
• Campusförlagd utbildning ska vara på plats och undervisningen ska ske i realtid. 
• Studenter ska inkluderas i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringssystemet för yr-kesverksamma. 
• Lärosätena ska säkerställa att de efterföljer regelverket om stödinsatser för studenter med särskilda behov, inklusive studenter med funktionsnedsättningar. 
• Kurser och kurslitteratur på grundläggande nivå ska i regel vara på svenska. 
• Alla som undervisar på högskolenivå ska ha högskolepedagogisk kompetens. 
• Det ska finnas ett särskilt studiemedel för läsning av sommarkurser. 
• Alla studenter ska garanteras tillgång till en kvalificerad studie- och karriärsvägledning. 

Vision 

Nyexaminerade lärare samt studie- och yrkesvägledare har en smidig övergång från studerande till yrkesverksam. De ges en god introduktionsperiod som skapar en gedigen grund för ett håll-bart yrkesliv. Under introduktionsperioden ges stöd av en mentor. 

Mentorn är behörig, yrkesskicklig och har genomgått en mentorsutbildning. Dessutom har men-torn tid och resurser för att stötta den nyexaminerade den första tiden i yrket. Det finns goda möjligheter och incitament för att bli mentor och förutsättningarna för uppdraget är likvärdiga i hela landet. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Nyexaminerade lärare ska ha en mindre undervisningsmängd med bibehållen lön. 
• Samtliga nyexaminerade ska garanteras en introduktionsperiod med en mentor. 
• Nyexaminerade ska få tid avsatt i sin tjänst för introduktionsperioden. 
• Mentorn ska vara legitimerad respektive behörig och ha motsvarande behörighet samt vara erfaren och yrkesskicklig. 
• Mentorn ska få tid avsatt i sin tjänst och skälig ersättning för uppdraget. 
• Det ska finnas en nationell struktur för introduktionsperioden och staten ska finansiera in-troduktionsperioden. 

Vision 

Lärare värderas högt och ges incitament för att vilja och kunna stanna kvar i yrket. Den profess-ionella autonomin respekteras och yrket är utvecklande med goda förutsättningar för att utföra uppdraget. Som en del av yrket ingår kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning som utgår från den enskildes utvecklingsbehov. Att skaffa en legitimation lönar sig för individen, så-väl som vid den första lönen som ur ett livslöneperspektiv. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Det ska finnas en enhetlig lärarlegitimation som är gemensam för förskollärare och lärare. 
• Läraruppdraget ska renodlas så att lärare kan fokusera på sitt kärnuppdrag, undervisning. 
• Ett tarifflönesystem ska införas som är rättvist, skäligt och grundat i erfarenhet. 
• Undervisningstiden samt tillhörande tid till planeringstid respektive för- och efterarbete ska vara nationellt reglerad. 
• Alla rektorer ska vara behöriga lärare i berörd skolform. 
• En nationell nollvision, samt strategi, mot stressrelaterade sjukskrivningar ska införas. 
• Val av läromedel ska beslutas av lärarna. 
• Användandet av digitala verktyg i skolväsendet sker utifrån lärares bedömningar om, när och hur undervisningen gynnas. 
• Varje lärare ska ges tillgång till fortbildning, på vetenskaplig grund, som de själva efterfrågar. 
• Dokumentationskraven för lärare ska minska. 
• Obehöriga enbart ska få anställas om de parallellt går en lärarutbildning. 
• Det ska införas ett tak på hur många gånger en obehörig får anställas som lärare. 
• Vikarier ska i första hand vara behöriga och i andra hand studera till lärare. 

Vision 

Studie- och yrkesvägledare är experter på utbildningssystem och arbetsmarknad och utgör en avgörande roll i att stödja individer vid livets olika skeden. Vägledare har kompetensen att väg-leda individen i processen att identifiera behov, intressen och mål för framtiden. I och med detta är vägledaren en nyckelperson i utvecklingen av individens valkompetens. 

Vägledare värderas högt och ges de resurser och förutsättningar som krävs för att utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Arbetsmiljön är hållbar, vilket innebär en rimlig arbetsbelast-ning. Under yrkeslivet ges kompetensutveckling kontinuerligt, utifrån den enskilda vägledarens behov. 

Vägledare får vara just vägledare och har en tydlig roll inom såväl utbildningsväsendet som på den enskilda arbetsplatsen. Dessutom är det enbart vägledare som anställs som vägledare. På så vis säkerställs en hög kvalitet på vägledningen och att den vägledning som individen har rätt till faktiskt ges. Att utbilda sig till vägledare lönar sig för individen, såväl som vid den första lönen som ur ett livslöneperspektiv. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Studie- och yrkesvägledare ska bli ett legitimationsyrke. 
• Vägledaruppdraget renodlas genom att vägledare får fokusera på kärnuppdraget. 
• Det ska finnas regleringar som begränsar antalet individer en enskild studie- och yrkesvägle-dare ska ansvara för. 
• Antalet enheter en studie- och yrkesvägledare behöver dela sin tjänst på ska begränsas. 
• Det ska införas ett tak på hur många gånger någon utan studie- och yrkesvägledarexamen får anställas som vägledare. 
• Personer utan studie- och yrkesvägledarexamen enbart ska få anställas som vägledare om de parallellt går en studie- och yrkesvägledarutbildning. 

Vision 

Skolväsendet är kompensatoriskt och säkerställer att samtliga barn och elever utvecklas så långt som möjligt. Skolgången är trygg och barnens och elevens lärande, utveckling och hälsa priorite-ras över andra kortsiktiga intressen. Skolväsendet är därutöver reglerat så att de nödvändiga materiella och organisatoriska resurser som krävs för en god skolgång finns tillgängliga. Staten är huvudman för svensk förskola och skola och det finns flera professioner och yrkesgrupper på förskolan och skolan som arbetar för att alla som går där ska ha goda förutsättningar för att klara skolgången. 

Läroplanerna är utformade på ett åldersadekvat sätt, så att barnen och eleverna kan utveckla sina kunskaper och förmågor utifrån sina förutsättningar. Skolväsendet har resurser för att sätta in det stöd barnen och eleverna behöver, och professionens bedömning avgör när stödinsatser sätts in. Undervisningen bedrivs med läroplanerna i fokus och bedömning sker utifrån den undervisning som har ägt rum. Betygets främsta syfte är att fungera som urvalsinstrument. Ele-vernas betyg är relativa och rättssäkra. Dessutom speglar betygen elevernas faktiska färdigheter genom att fokusera på vilka kunskaper och förmågor de har förvärvat. Detta innebär att skolvä-sendet är förlåtande och accepterar att alla inte kan vara bäst på allt, och att ingen elev i obliga-toriska skolformer underkänns. 

Ställningstaganden 

Sveriges Lärarstudenter tycker att: 

• Aktiebolag inte ska få agera huvudman för förskolor eller skolor. 
• Vinster på bekostnad av förskole- och skolverksamhet ska förbjudas. 
• Offentlighetsprincipen ska gälla alla förskolor och skolor. 
• Kommuner ska ha vetorätt mot fristående förskolors och skolors etablering. 
• Ersättningen mellan offentliga och fristående huvudmän ska differentieras utifrån att det of-fentliga har ett större ansvar. 
• Skolvalet ska göras gemensamt så att alla önskar skola utifrån samma principer och utan kö-system. 
• Konfessionella skolor ska förbjudas. 
• Mål- och resultatstyrningen av svensk förskola och skola ska ersättas av regelstyrning. 
• Staten ska ta över huvudmannaskapet från de kommunala huvudmännen och ansvara för ex-empelvis finansieringen och ta över arbetsgivaransvaret. 
• Det ska införas en enhetlig nationell skolplattform utformad utifrån professionens doku-mentationsbehov och styrdokumentens krav. 
• Barngrupps- och klasstorlekarna ska regleras. 
• Halvklasser ska användas i större utsträckning för att förbättra elevernas lärande och skapa en mer hållbar arbetsmiljö för lärare. 
• Hela skolans ansvar ska avskaffas. 
• Det ska finnas ett reglerat minsta antal timmar för individuell studie- och yrkesvägledning. 
• Varje barn och elev ska säkras rätten till personligt möte med relevanta professioner på sin förskola eller skola, exempelvis kurator, skolsköterska eller logoped. 
• Skolväsendet aktivt ska aktualisera psykisk ohälsa och arbeta för att främja barn och elevers psykiska välmående. 
• Skolväsendet ska vara klimatneutralt.