Långtidsutredningen 2023

Långtidsutredningen 2023 har sett över finanspolitikens stabiliseringspolitiska ansvar och det finanspolitiska ramverket. Sveriges Lärare välkomnar den diskussion som uppstått kring finanspolitikens roll, men anser att utredningen borde gjort en djupare analys av den kommunala ekonomins förhållande till stabiliseringspolitiken.


Sveriges Lärare välkomnar den diskussion som har uppstått om finanspolitikens stabiliseringspolitiska ansvar och det finanspolitiska ramverket. Den diskussion som förs i Långtidsutredningen är i vårt tycke för begränsad i och med att den inte till fullo diskuterar vilka möjligheter som finns för kommunerna att agera.

Även de kommunala budgetarna borde kunna spela en större roll stabiliseringsmässigt, något som förutsätter förändringar av det kommunala balanskravet. I betänkandet berörs detta endast indirekt när de generella statsbidragens möjliga roll som automatiska eller semi-automatiska stabilisatorer diskuteras.

Sveriges Lärare anser att det vore bra om finanspolitiken i högre grad, än under de senaste decennierna, används för att bedriva stabiliseringspolitik. Det vore därför önskvärt att det nuvarande finanspolitiska ramverket kompletteras med ett ramverk för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Samtidigt är det viktigt att offentliga finanserna är långsiktigt stabila.

Sverige står emellertid inför stora offentliga investeringar för till exempel klimatanpassning och infrastruktur. För att dessa inte ska tränga ut kostnader för välfärden är det rimligt att saldomålet ses över och sätts till negativt över en konjunkturcykel samtidigt som skuldankaret för Maastrichtskulden höjs till de 40–50 procent som utredningen pekar på är förenliga med långsiktigt hållbara offentliga finanser.

I dag leder konjunkturnedgångar alltför ofta till att kommunerna, på grund av det kommunalekonomiska regelverket, sparar och därmed förstärks konjunkturnedgången. Sveriges Lärare tillstyrker därför att de generella statsbidragen ges en tydligare roll i stabiliseringspolitiken genom ett regelverk som gör statsbidragen till automatiska eller semi-automatiska stabilisatorer, vilket medför att kommunerna bättre kan hantera konjunktursvängningar.  

Om en sådan förändring inte sker bör i stället det kommunala balanskravet förändras så att kommunerna inte tvingas spara i konjunkturnedgångar. 


Sveriges Lärares remissvar
 
Ansvarig utredare: Johan Ernestam

Frågor & svar